Disputationer i etnologi

Gott nytt år!

hallbarhet-till-middag

Hållbarhet till middag (Symposion)

Det etnologiska året här i Umeå börjar med två disputationer. Fredagen den trettonde (!) januari försvarar Matilda Marshall sin avhandling Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras. (Läs abstract här.) Opponent är docent Magdalena Petersson McIntyre, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationsakten äger rum klockan 10.00 i hörsal F i Humanisthuset.

Kristina Sehlin MacNeil disputerar fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Hennes avhandling bär titeln Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries. Opponent är Florian Stammler, Research Professor, Arctic Anthropology, Arctic Centre, University, of Lapland.

Varmt välkomna!

Annonser

Ätande och gränsskapande

Under terminens två första veckor har studenter på Etnologi A och på Kulturentreprenörsprogrammets första termin drillats i observation som etnografisk metod. Under ledning av Håkan Berglund-Lake och Matilda Marshall har studenterna i grupp fått testa på att göra observationer och i centrala Umeå utifrån syftet ”att observera ätande och gränsskapande i en offentlig miljö”. Observationerna har mynnat ut i korta observationsrapporter i vilka studenterna fått presentera sina iakttagelser och demonstrera sina analytiska färdigheter. Texterna har därefter diskuterats på ett seminarium.

Nära Rådhustorget stod två korvkiosker. En grupp valde att titta nämre hur den ena skapade sitt eget utrymme i det offentliga.

Nära Rådhustorget stod två korvkiosker. En grupp valde att titta nämre hur den ena skapade sitt eget utrymme i det offentliga.

Den omgivande miljön kan påverka ätandet och ätande kan också ha inverkan på miljön. De nio olika studentgrupperna identifierade snabbt flera platser i centrala Umeå där det vardagliga ätandet skapade platser där särskilda normer reproducerades. Med skärpta sinnen undersöktes caféer, ett torg, en korvvagn, en snabbmatsrestaurang samt en så kallad food court inne i shoppinggallerian Utopia. De observerade olika former av sociala och inbyggda gränsmarkörer i dessa miljöer. Kulturella normer kring privat och offentligt, närhet och distans diskuterades. Flera grupper analyserade sitt material från dessa ätandemiljöer utifrån ålder- och genusperspektiv.

2015-09-08 11.28.22

En grupp observerade hur Renmarkstorget används som lunchplats. Här befinner de sig precis vid gränsen mellan sommar och höst, dvs utanför en tom utomhusservering, med blicken riktad mot några matvagnar.

Utopias food court med tre olika matställen intresserade flera grupper.

Utopias food court med tre olika matställen intresserade flera grupper.

2015-09-08 11.43.58

Några grupper valde att beställa egen mat eller dryck då de upplevde att de gick över sociala gränser när de uppehöll sig på matplatserna utan att äta själva.

När grupperna inför seminariet läste varandras texter började de finna mönster, de kunde se hur personer betedde sig och tog plats på liknande vis på de olika matställena. Dessutom funderade de över begreppet ”reflexivitet”, hur deras förförståelse påverkade materialet och analysen. Många skarpa iakttagelser och kloka reflektioner som kom fram under observationsmomentet. Det ska bli mycket spännande att få följa dessa studenter resten av terminen!

2015-09-08 11.31.41

En grupp frågade sig människor, utifrån ålder, kön och genus, skapar gränser när de äter på McDonalds. Här under handledning av Håkan.

Text och foto: Matilda Marshall

Att observera gränser

Jens och en studentgrupp diskuterar hur individer uppehåller sig på busshållplatser.

Jens och en studentgrupp diskuterar hur individer uppehåller sig på busshållplatser.

I veckan har studenterna på Etnologi A varit ute på sin första observationsövning. På området runt Umeå Östra station och Norrlands universitetssjukhus har studenterna fått göra observationer utifrån temat gränser. De fick utforma syften och frågeställningar för att precisera sin studie. Under drygt två timmar observerades det rörelsemönster och anteckningsblock fylldes med platsbeskrivningar.

Andaktsrummets gränser sträcker sig långt utanför tröskeln, observerade en studentgrupp.

Andaktsrummets gränser sträcker sig långt utanför tröskeln, observerade en studentgrupp.

Det var många intressanta iakttagelser som gjordes. Studenterna blev nyfikna på hur personer skapar sina egna personliga utrymmen och hemkänsla i en offentlig miljö. Hur uppstår mellanrum mellan individer, undrade en grupp. En annan grupp frågade sig hur kan väntan skilja sig mellan ett andaktsrum och en vänthall? Det noterades också hur hur det privata förtidsvalet äger rum på en offentlig arena.

Utifrån sina observationer skrev studenterna sedan en text som låg till grund för ett metodseminarium. Studenterna har alltså fått träna sin etnologiska blick, formulera ett forskningssyfte och försöka dokumentera sina erfarenheter i text och ord.

Mellanrum. Dörrparti mellan ute och inne.

Mellanrum. Dörrparti mellan ute och inne.

VM i fotboll ur etnologiska perspektiv

Idag börjar VM i fotboll i Brasilien. För många blir det en fest – för många andra en pest. Hur angår det en etnolog? På massor av olika sätt!

Fotbolls-VM berättar om kön. Inte bara genom att lagen ska vara enkönade; män och kvinnor deltar inte ens i samma turnéring. Det finns VM i fotboll och VM i damfotboll och de hålls på olika plats och år. (Andra könskategorier finns inte i fotboll.) VI kommer att få se många exempel på ”manliga beteenden” – en del uppmuntrade, andra blir bestraffade (våldsamhet, skymfande språk). Intressant nog kommer vi att i en miljö som räknas som homofob få se män som kramar och pussar varandra.  Det handlar också om nationer, eller rättare sagt självständiga stater, och om att identifiera sig med en nation.  Och, att identifiera nationer: fotbollen håller vid liv en mängd stereotypa tankar om t ex effektivitet, individualism, hängivenhet, lekfullhet, feghet som typiska för hela folk.

Som de flesta idrotter handlar fotboll om kroppar som presterar: springa snabbt, jonglera bollar, skjuta med precision, reagera blixtsnabbt. Men till skillnad från t ex friidrott där det handlar om en individuell prestation i taget värderar fotbollen både fysiska prestationer och planering, strategi, list och samarbete. Individers förmåga att arbeta i grupp, och att underordna sig gruppens mål och tränarens/ledarens direktiv, är egenskaper som oftast ger framgång.

Fotboll är både ett spel och ett skåde-spel. Det är inte bara spelarnas kroppar som presterar; det måste finnas en publik som lever sig in i spelet, engageras av vad den ser, får adrenalinkickar när en möjlig målsituation etableras eller en konstfull bollhantering presteras. Ett mål ska skapa jublande människor som hoppar upp från sina sittplatser.

Fotbolls-VM berättar också om hur vardagslivet är organiserat, genom att invadera det. Människor kommer att lägga om sömn- och matvanor, styra om sin uppmärksamhet, låta fotbollen bli första samtalsämne. Konflikter uppstår i familjer och på arbetsplatser när man inte är överens om vilken plats fotbollen ska ta.

Och fotbollen är precis som vardagstillvaron medialiserad. Vi kommer inte bara att diskutera matcher, utan också TV-kommentatorer, kameravinklar, bildproducenter. Spelare bedöms både för vad de gör på planen och för vad de säger på presskonferenser.

Ett par doktorsavhandlingar i etnologi som är intressanta i sammanhanget är Jesper Fundbergs Kom igen, gubbar! om pojkfotboll och maskuliniteter och Fredrik Schougs Intima samhällsvisioner: sporten mellan minimalism och gigantism.

Alf Arvidsson