Ny avhandling om extraktivt våld på urfolks marker

2017-01-27-10-08-14

Kristina Sehlin MacNeil

Idag har Kristina Sehlin MacNeil genomfört den akademiska traditionen att ”spika” sin avhandling. Detta betyder dels att boken fysiskt spikades upp på universitetsbiblioteket och att den nu är offentlig inför den stundande disputationen. Hennes avhandling bär namnet Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries (svensk titel: Extraktivt våld på urfolks marker: Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolk i Sverige och Australien).

Abstract på svenska och engelska samt hela avhandlingen för nedladdning finns nu i DiVA.

Disputationen äger rum fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Florian Stammler, Arctic Centre, University, of Lapland. Varmt välkomna!

Disputationer i etnologi

Gott nytt år!

hallbarhet-till-middag

Hållbarhet till middag (Symposion)

Det etnologiska året här i Umeå börjar med två disputationer. Fredagen den trettonde (!) januari försvarar Matilda Marshall sin avhandling Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras. (Läs abstract här.) Opponent är docent Magdalena Petersson McIntyre, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationsakten äger rum klockan 10.00 i hörsal F i Humanisthuset.

Kristina Sehlin MacNeil disputerar fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Hennes avhandling bär titeln Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries. Opponent är Florian Stammler, Research Professor, Arctic Anthropology, Arctic Centre, University, of Lapland.

Varmt välkomna!

Etnologer på Jokkmokks marknad

Nästa vecka är det den årliga vintermarknaden i Jokkmokk. Den som har vägarna förbi kanske är intresserad av något av följande föredrag:

Tisdag 2 februari kl 13:00-20:00: Gruvor – dammar – hållbara framtider? Ett seminarium anordnat av SweMineTechNet, Gruvrealistiska forskarnätverket. Etnologen Angelika Sjöstedt Landén presenterar med titeln Gruvkritik för alternativa samhällen. För detaljerat schema och mer information om forskarnätverket läs mer på Facebook-eventet eller SweMineTechNets hemsida.

Tisdag 2 februari 16:00-16:45: Myren -renskötare berättar. Föreläsning med Ann-Catrine Blind och etnologen Kajsa Kuoljok. Mer information finner du här.

Fredag 5 februari kl 16:30-17:30: Strukturellt och kulturellt vård – majoritetssamhällen och urfolk. Föredrag med etnologen Kristina Sehlin MacNeil och Niila Inga, ordförande i Laevas sameby. Mer information finner du i vintermarknadens program.

Kristina Sehlin MacNeil på Kafé Station den 12 november

Imorgon – torsdag 12 november – är det dags för Vetenskapslunch klockan 12.15 på Kafé Station. Denna vecka är det etnologidoktoranden Kristina Sehlin MacNeil som tagit över stafettpinnen och som håller föredraget Strukturellt och kulturellt våld: Majoritetssamhällen och urfolk. Föredragen brukar vara cirka 20 minuter långa och därefter finns möjlighet att ställa frågor. Det är fri entré och det går att köpa fika/lunch på plats, men det rekommenderas att komma i god tid.

Plats: Kafé Station, Östra Rådhusgatan 2c, Umeå.

Ny termin – nya etnologiska perspektiv

Höstterminen har precis dragiföreläsning pågår kopiat igång och vi välkomnar våra nya studenter!

Det är mycket som händer nu i höst. Förutom alla kurser har vi även disputationer på gång. Först ut, fredag den 25:e september klockan 10, är Magnus Stenius som disputerar med sin avhandling om MMA-sport: The Body in Pain and Pleasure, an Ethnography of Mixed Martial Arts. Mer om detta inom kort.

På Kafé Station kommer både Britta Lundgren (15 oktober) och Kristina Sehlin MacNeil (12 november) hålla vetenskapsluncher. Läs mer om vetenskapsluncherna.

Redan nu kan ni lyssna på Kristina Sehlin MacNeil, doktorand i etnologi, som igår intervjuades i Sameradion om kulturellt och strukturellt våld. Kristina berättar om en debattartikel som publicerades i Aftonbladet av LKAB och Laevas sameby för två år sedan och problematiken med denna debattartikel. Kristina har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om ämnet i Ethnologia Scandinavica (vol 45, 2015): Shafted: A Case of Cultural and Structural Violence in the Power Relations Between a Sami Community and a Mining Company in Northern Sweden. Lyssna på intervjun.

Återigen, välkomna till en spännande hösttermin!

Angeläget om samiskt utanförskap

Denna gång bjuder vi på en recension av professor Marianne Liliequists artikel ”Fattiglappar” ur antologin Usla, elända och arma (Red. Sofia Holmlund, Annika Sandén), Natur och Kultur. Recensionen publicerades ursprungligen i Västerbottenskuriren och på http://www.vk.se/plus/1342085/angelaget-om-samiskt-utanforskap

1237175_760315040675858_3893965770435862961_n

”Fattiglapp” är ett ord som gått in i vårt språk. Ett annat ord för samma sak var ”sockenlapp”. De syftade ursprungligen på manliga samer som inte ägde renar. De fick försörja sig som drängar åt renägande samer och sågs över axeln både av dessa och traktens bönder.

Hur bar dessa samer sig åt för att hålla självförtroendet vid liv, hur uppfattade de denna underordning, hur kunde någon form av motstånd skapas, hur såg deras manlighetsideal ut? Sådana frågor tar etnologen Marianne Liliequist i Umeå upp i en lärorik artikel med titeln Fattiglappar och renskötardrängar. Samers berättelser om utanförskap och tillhörighet. Texten är en unik samling intervjuer utförda mellan åren 1900 och 1950 och de finns behandlade i boken Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år, red Sofia Holmlund och Annika Sandén. Den är en av dessa forskningsresultat som man inte nog kan prisa, spännande, lärorika och läsvärda för en stor allmänhet.

Utanförskapet yttrade sig så att dessa ”fattiglappar” stod utanför samebyn, (eftersom man ju inte ägde renar). Då fick man heller inte samma rätt till jakt och till fiskevatten som de renägande samerna, en rättighet man ägt av hävd men som togs ifrån dessa samer i 1928 års renbeteslag. Det var en åtgärd från statens sida för att tvinga de icke renägande samerna att assimileras till det svenska samhället. Man kunde som antytts arbeta som renskötare eller, för tillfället kanske, lämna samevärlden och ta arbete som skogshuggare. De här motsättningarna mellan renägare och andra samer har det inte talats mycket om utåt, frågan har varit närmast tabubelagd fram till våra dagar då den tagits upp och diskuterats i sametinget och i den vidare dagsdebatten. På femtiotalet valde många samer som inte tillhörde samebyarna att tona ned eller till och med dölja sitt samiska ursprung. Det hade också att göra med den vardagsrasism man mötte, menar Liliequist.

”Tillhörigheten” då? Intervjuerna visar att samer som börjat arbeta utanför samevärlden ändå uppfattade sig som samer. Det gjorde förstås också de som stannade kvar som renskötardrängar eller som pigor. Därför kunde dessa senare uppfatta sig som jämlika med sin samiska arbetsgivare, jämlika fast i någon mån exploaterade. Av de femton intervjuade i detta unika material hade elva personer tjänat dräng eller piga, två hade blivit skogsarbetare. Dessa kände sig dels som samer dels som arbetare. Den ene av dem, Martin Larsson, var så väl ansedd att han blev ordförande i fackföreningen. Han är i intervjun stolt över det samiska, det är en viktig del av hans identitet. ”Vi pratade bara lapska hemma och språket höll på något sätt ihop oss sockenlappar”.

Fanns det då ingen möjlighet för dem som inte ägde renar och hamnat utanför samebyn att ta sig in i stugvärmen? Jo, de kunde spara pengar och köpa sig renar. Men de fann inte oväntat att arbetsgivaren inte var så villig att hjälpa drängen att bli sin egen, tvärtom. Han ville inte mista en ”bra och villig arbetskraft” Att bli sin egen var inte bara en fråga om större inkomst och status (och manlighet kanske). Den som ägde renar hade självklart större möjlighet att bli gift. Här kommer vi förresten in på ett speciella förhållande, nämligen att samekvinnor som gifte sig med icke renägande män fråntogs rätten att själva bedriva renskötsel, enligt 1928 års renbeteslag.

I dag uppskattas antalet samer till cirka 70 000 personer. Av dessa försörjer sig 2 500 på renskötsel. Vad säger då sametingslagen i frågan om vem som är same? För att få skriva in sig i röstlängden till Sametinget gäller att man ska ha talat samiska i hemmet och uppfatta sig som same. Det går också bra om ens föräldrar, far- eller morföräldrar haft samiska som språk i hemmet eller om man har en förälder som finns upptagen i röstlängden.

Partiet Jakt- och fiskesamerna vill, inte oväntat, att det stiftas en lag som ger alla samer samma rätt till land och vatten. Detta är nog ett mindre problem än den stora frågan om samekulturens överlevnad över huvud taget, med ett allt mindre markutrymme till följd av alla nytillkomna gruvprojekt.

Per Runesson

Samisk kamp för kulturell överlevnad

Foto: Emma Lundström

Foto: Emma Lundström

Etnologerna Marika Nordström och Marianne Liliequist är med i ett projekt som handlar om samisk kamp för kulturell överlevnad. Övriga deltagare i projektet är Krister Stoor, Samiska studier och Coppélie Cocq, HUMLab. Den svenska ”gruvboomen” har resulterat i ett uppsving för den samiska rättighetskampen. I ett uttalande från Sametinget den 27 augusti enades alla partier om en protest mot statens gruvpolitik. Protesterna i somras mot provbrytningen i Gállok/Kallak , väster om Jokkmokk, där aktivister byggde barrikader och hindrade gruvprospektörernas arbete med sina egna kroppar är ett av flera exempel som visar att den samiska kampen idag får stöd av såväl nationella som internationella miljöaktivister och av enskilda som vill stödja urfolkens rättigheter. Bilden visar en demonstration i Stockholm från hösten 2013. Fotograf är Emma Lundström. Läs mera i Kulturella Perspektiv nr 1 2014, finns utlagd digitalt på Kultur och mediers hemsida.

Marika Nordström och Marianne Liliequist

Etnolog ny skribent på Forskarbloggen

Doktorand Kristina Sehlin MacNeil är ny skribent på Umeå Universitets forskarblogg. Läs hennes första inlägg Öppna den. Läs den” här. Det handlar om boken Sven Lindqvists bok Terra Nullius och Kristinas reflektioner från fältarbetet i Australien. Kristina forskar om konflikter mellan urfolk och gruvbolag i både Sverige och i Australien.