Etnologisk expertis

Etnologer kallas ofta in som experter i tv-program och tidningar för att förklara varför människan gör som hon gör och ifall hon alltid gjort så. Förra veckan fick exempelvis etnologer och folkloristiken* förklara bakgrunden till luciafirande och varför traditionen årligen väcker så starka känslor. Och så sent som igår hade säsong två av ett populärt tv-program premiär där etnologer både arbetar i redaktionen för att ta fram underlag och intervjuas som experter Jag syftar givetvis på programmet Historieätarna. Genom att studera etnologi ges du kunskaper och redskap att analysera våra vanor och traditioner men också presentera vardagen på oväntade och intressanta sätt. Det självklara förvandlas till ögonöppnare och aha-upplevelser. Och gårdagen används för att kontrastera och för att förstå nutiden.

*Folkloristik kan ses som en nära familjemedlem till etnologi. I Sverige går ämnena in i varandra men i Finland är de två separata ämnen.

Skräckfilm, zombies och tv-jobb

En vanlig fråga är vad etnologer kan arbeta med utanför akademin. Under fliken ”Vad är etnologi?” kan du läsa om var du kan ha nytta för dina etnologiska kunskaper efter dina studier. En av våra kollegor, Jonas Danielsson, kommer från och med i september att synas i TV på Go’kväll där han kommer att recensera böcker i bokpanelen. Läs mer i artikeln i Folkbladet här.

Jonas disputerade 2006 med avhandlingen Skräckskönt: om kärleken till groteska filmer: en etnologisk studie som handlar om skräckfilmsfantaster. I våras publicerade han en artikel i tidskriften Kulturella Perspektiv med titeln Zombiejesus: Zombiefilmens blasfemi och profetior om människans undergång. Inga ämnen skrämmer etnologer!

VM i fotboll ur etnologiska perspektiv

Idag börjar VM i fotboll i Brasilien. För många blir det en fest – för många andra en pest. Hur angår det en etnolog? På massor av olika sätt!

Fotbolls-VM berättar om kön. Inte bara genom att lagen ska vara enkönade; män och kvinnor deltar inte ens i samma turnéring. Det finns VM i fotboll och VM i damfotboll och de hålls på olika plats och år. (Andra könskategorier finns inte i fotboll.) VI kommer att få se många exempel på ”manliga beteenden” – en del uppmuntrade, andra blir bestraffade (våldsamhet, skymfande språk). Intressant nog kommer vi att i en miljö som räknas som homofob få se män som kramar och pussar varandra.  Det handlar också om nationer, eller rättare sagt självständiga stater, och om att identifiera sig med en nation.  Och, att identifiera nationer: fotbollen håller vid liv en mängd stereotypa tankar om t ex effektivitet, individualism, hängivenhet, lekfullhet, feghet som typiska för hela folk.

Som de flesta idrotter handlar fotboll om kroppar som presterar: springa snabbt, jonglera bollar, skjuta med precision, reagera blixtsnabbt. Men till skillnad från t ex friidrott där det handlar om en individuell prestation i taget värderar fotbollen både fysiska prestationer och planering, strategi, list och samarbete. Individers förmåga att arbeta i grupp, och att underordna sig gruppens mål och tränarens/ledarens direktiv, är egenskaper som oftast ger framgång.

Fotboll är både ett spel och ett skåde-spel. Det är inte bara spelarnas kroppar som presterar; det måste finnas en publik som lever sig in i spelet, engageras av vad den ser, får adrenalinkickar när en möjlig målsituation etableras eller en konstfull bollhantering presteras. Ett mål ska skapa jublande människor som hoppar upp från sina sittplatser.

Fotbolls-VM berättar också om hur vardagslivet är organiserat, genom att invadera det. Människor kommer att lägga om sömn- och matvanor, styra om sin uppmärksamhet, låta fotbollen bli första samtalsämne. Konflikter uppstår i familjer och på arbetsplatser när man inte är överens om vilken plats fotbollen ska ta.

Och fotbollen är precis som vardagstillvaron medialiserad. Vi kommer inte bara att diskutera matcher, utan också TV-kommentatorer, kameravinklar, bildproducenter. Spelare bedöms både för vad de gör på planen och för vad de säger på presskonferenser.

Ett par doktorsavhandlingar i etnologi som är intressanta i sammanhanget är Jesper Fundbergs Kom igen, gubbar! om pojkfotboll och maskuliniteter och Fredrik Schougs Intima samhällsvisioner: sporten mellan minimalism och gigantism.

Alf Arvidsson

Umeåetnologer om självskada och ekologisk mat

En etnolog kan studera aktuella samhällsfenomen och deltar ofta med värdefulla insikter i samhällsdebatten. Nyligen medverkade vår kollega Anna Johansson på Västerbottensnytt om hur självskadebeteende kan triggas av sociala medier. Ni kan läsa mer och se inslaget här.

Själv blev jag nyligen intervjuad i Västerbottens-Kurrien i samband med ett reportage mat och hållbarhet. Jag intervjuades om de dilemman man kan ha i mataffären som kan stå i vägen för att man handlar ekologisk mat och hur våra kylskåp kan spela roll för vår matkonsumtion. Samtidigt försökte jag också lyfta fram exempel på kreativa lösningar på att minska sin miljöpåverkan.

VK 24 maj 2014

VK 24 maj 2014

Matilda Marshall, doktorand.