Studentuppdrag: Tempelhof – en återerövrad plats i staden

Sandra Andersson, Olivia Sjölén och Micaela Unée är studenter på Kulturanalysprogrammet, termin 4. Förra veckan deltog de på den utlandsexkursion som ingår i Kulturanalysprogrammet och i år genomfördes i Berlin. Tanken med att åka utanför landets gränser är bland annat att studera olika sätt som man kan arbeta med kulturanalys. Studenterna fick under veckan också genomföra individuella studentuppdrag. I denna bloggpost berättar Sandra, Oliva och Micaela om sin observation av Tempelhof  – en återerövrad plats i staden.

IMG_7802

Sandra Andersson, Olivia Sjölén och Micaela Unée genomförde en observation på Tempelhof som sitt studentuppdrag i Berlin.

Som en del av vårt studentuppdrag bestämde vi oss för att besöka Tempelhof, en gammal nedlagd flygplats inne i Berlin som delvis användes för att frakta mat och andra nödvändigheter in till Västberlin. En plats som hade kunnat bli en öde betongbunker efter att flygplatsen lades ner men som nu är något helt annat. Vid ingången syns inte så mycket av det gamla flygfältet utan bara ett litet, litet skjul där en person ser ut att sitta och jobba och något som ser ut som en inhägnad swimmingpool. När vi kommer närmare ser vi att den användes som vattenreservoar om något plan skulle börja brinna. Bortanför vattenreservoaren öppnar det äntligen upp sig och vi ser ut över den gamla flygplatsen. Istället för enbart betong breder gräs ut sig, där sitter folk och har picknick, flyger drake och vindsurfar, spelar fotboll eller ber. På den gamla landningsbanan svischar cyklar förbi, både motions- och träningscyklister, folk som lär sig själva eller sina barn att åka rullskridskor eller skateboard och människor som joggar eller kanske bara tar en lugn promenad.

IMG_7803

Tempelhof

Trots det att det är mulet och blåser en del är det ändå ganska mycket folk i rörelse här. Ju längre in på flygfältet vi kommer desto större känns det som att den är och trots att vi kan se bilar och annan trafik i utkanten av parken så är det enda som hörs fågelsång. När vi ser oss omkring ser vi att det står flygplan utplacerade lite här och var, som för att påminna om vad det har varit för plats. Idag är det något helt annat, en park. En plats att ta igen sig på eller att träna på, här finns massor med möjligheter. Det är intressant att se att något som hade kunnat bli en övergiven, övervuxen betongbunker istället har blivit en plats för alla, en plats som staden tagit tillbaka istället för att överge.

– Sandra Andersson, Olivia Sjölén, Micaela Unée

Die_Tempelhofer_Freiheit_-_Ort_fuer_Sport__Freizeit_und_Kultur1

Tempelhof en solig dag. Bild lånad från http://www.berlinunwrapped.com/freedom-field/

Vill du bli kulturanalytiker?
Kulturanalysprogrammet har intag endast vartannat år. Just nu har du möjlighet att söka! Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information:
Kontakta programföreståndaren Bo Nilsson (bo.nilsson@umu.se).

Kulturanalysprogrammet i Berlin

Förra veckan gick Kulturanalysprogrammets utlandsexkursion av stapeln. Förr om åren har vi rest till Edinburgh, Warszawa, Dublin och Berlin. I år reste vi – 25 studenter på termin 4 och tre lärare – tillbaka till Berlin. På programmet stod både gemensamma besök på kulturinstitutioner och individuella studentuppgifter.

Tanken med att åka utanför landets gränser är bland annat att studera olika sätt som man kan arbeta med kulturanalys. Hur arbetar olika institutioner med att hantera och arbeta med kulturarv och hur tänker de kring frågor som har med mångfald och jämställdhet att göra? Studenterna har själva arbetat med att ta fram förslag för de aktiviteter som genomfördes.

IMG_7406

Kulturanalysstudenter i väntan på att Judiska museet ska öppna. På bilden syns även Johan Hallqvist, doktorand i etnologi.

I år besökte vi bland annat Judiska museet. Där fick vi en guidad tur som både beskrev utställningarnas innehåll, syfte och metoder, men som också omfattade hur museets arkitektur högst påtagligt deltar i förmedlandet av känslor och kunskaper.

IMG_7424

Det Judiska museet består av två delar, bilden visar den nyare delen som är ritad av den amerikanske arkitekten Daniel Libeskind. Huskroppen är en lång zick-zack-formad byggnad, ”det ser nästan ut som en orm” som en av studenterna sa. Tanken med denna arkitektur är att skapa en känsla av förvirring och att man är vilse.

IMG_7445

Genomgående i museet finns tomrum som detta eller helt svarta partier. Dessa ska representera det som inte längre finns i den judiska historien, nuet och framtiden. Artefakter, objekt, människor, kultur, allt som förstördes under naziregimen.

IMG_7449

Garten des Exils, Judiska museet, Berlin – en illustration av att tvingas ryckas upp med rötterna och fly till ett nytt land.

Besöket ledde till reflektioner hur andra världskriget och förintelsen också är närvarande utanför museet i olika monument. Särskilt närvarande är kanske de minnesplattor i mässing över offer för förintelsen som placerats bland gatstenen. De kallas för ”Stolpersteine” (”snubbelstenar”) eftersom en del av dem är aningens upphöjda och därmed lätta att snava till på. Men namnet snubbelstenar är talande på flera sätt och dess kanske viktigaste symbolik är att namnet pekar på något som skaver och stör, och som måste få fortsätta skava och störa. Plattorna är en del av vardagen, men de ska inte bli så vardagliga att de blir osynliga. I den bemärkelsen associerar snubbelstensprojektet till Judiska museets sneda och oregelbundna arkitektur som en metod för kunskapsproduktion och förståelse. (Mer om Gunter Demnigs snubbelstensprojekt kan du läsa här: stolpersteine.eu/en/home)

IMG_7635

”Stolpersteine” (”snubbelstenar”) i gatorna utanför de hus där judiska invånare bodde som tvingades fly sina hem, mördades eller deporterades under naziregimen.

IMG_7695

Minnesmärket ”Rosa triangeln” på tunnelbanestationen Nollendorfplatz, minner om de homosexuella som dog under förintelsen. De rosa trianglarna var symbolen för homosexuella i koncentrationslägren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi besökte också Samfundet Magnus Hirschfeldt där medlemmarna enträget försökt samla in stulen och förlorad litteratur och andra efterlämningar av sexologen Magnus Hirschfeldt som levde i exil under naziregimen.

IMG_7618

Besök på Samfundet Magnus Hirschfeldt

Ytterligare några museibesök hanns med. En del besökte Schwules Museum som sägs vara världens första hbtq-museum (det öppnade 1985). Andra besökte Museum für Fotographie, åter andra Medizinhistorisches Museum.

IMG_7633

Bo Nilsson, programföreståndare för Kulturanalysprogrammet, blev en superhjälte på Schwules Museum!

I övrigt genomförde studenterna individuella studentuppdrag. En del gjorde observationer, andra genomförde intervjuer. Tanken med dessa uppdrag är bland annat att öva sig i fältmetoder. Som kulturanalytiker är det viktigt att hela tiden öva sin blick att se och att komma på sätt att skapa kunskap och förståelse! En viktig del av Kulturanalysprogrammet är också att studenterna ska få möjlighet att profilera sig individuellt.

Bland annat intervjuades en ansvarig vid Computerspielemuseum (museet för tv- och dataspel) om synen på kultur, kulturpolitik och hur detta påverkar statliga museibidrag. En student med intresse för hållbarhetsfrågor intervjuade en samordnare vid Haus der Demokratie und Menschenrechte (en plats som samlar organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter under samma tak). Intervjun handlade om hur de arbetar med hållbarhet och hållbar utveckling. Två studenter intervjuade anställda vid Jugendtheaterbüro Berlin, en teater som arbetar brett med kulturevenemang för att främja jämställdhet och mångfald. Andra studenter fördjupande sig i sådant som föll inom deras specifika intresseområden.

Efter arbetstid fanns såklart också tillfälle att njuta av staden Berlin – inte minst vegetarianer och veganer uppskattade restaurangernas utbud!

Vill du bli kulturanalytiker?
Kulturanalysprogrammet har intag endast vartannat år. Just nu har du möjlighet att söka! Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information:
Kontakta programföreståndaren Bo Nilsson (bo.nilsson@umu.se).