Synliggörande av queer historia

Under Umeå Europeiska Filmfestival hölls ett samtal om synliggörande av queer historia. Samtalet var en del av programmet ”Making communities: life after the revolution” som Lesbisk Makt gjorde tillsammans med Konstfrämjandet i Västerbotten och Umeå Europeiska Filmfestival.

Hur synliggörs queer historia och varför göra på just det sättet? På vilket sätt kan gestaltning och visuell kommunikation vara politiska verktyg i synliggörandet av queer historia? Med vilka ord, av vem och för vilka återberättas historien?

Moderator för samtalet var Evelina Liliequist, doktorand i etnologi vid Umeå universitet som forskar om betydelsen av sociala medier för hbtq-personer i norra Sverige.

Medverkande:

Elfrida Bergman är kulturanalytiker och normkritisk konsult. Tillsammans med Sara Lindquist driver Elfrida, genom föreningen Lesbisk Makt, projektet Myter och Verkligheter – En Lesbisk Odyssé. Projektet synliggör och utforskar lesbisk historia och nutid i Norrland. (Elfrida är alumn från kulturanalysprogrammet på Umeå universitet, läs och hör mer om kulturanalysprogrammet här: Elfrida om att vara kulturanalytiker)

Anna Linder är verksam som konstnär, curator och kulturproducent. Under åren 2013-2017 var hon konstnärlig forskare vid Akademin Valand i Göteborg med projektet Queera rörliga bilder. Under 2016 initierade Linder The Swedish Archive for Queer Moving Images som en del av hennes forskning och synliggörande av queer historia.

IMG-8507

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi, var moderator för samtalet.

 

Annonser

Catarina Harjunen gästade etnologseminarium

21458407_1367717943347857_1666471518_o

Catarina Harjunen, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi, presenterade en del av sitt avhandlingsprojekt vid etnologiseminariet den sjunde september. Det empiriska kapitlet går under arbetsnamnet ’He va in påjk såm fria’. Queera läsningar av giftermål mellan människa och väsen i finlandssvenska folksägner. Hon har till detta kapitel valt ut och analyserat elva av åttiosex nedtecknade folksägner i Svenskfinland under tidsperioden 1886 – 1930. Syftet med avhandlingen är att undersöka folksägner där möte sker mellan människa och folkväsen ur ett queer- och kulturanalytiskt perspektiv. Hur skapas vissa bilder av kön, genus och sexualitet i sägnerna? Hur görs manlighet och kvinnlighet? Finns det queera läckage? Catarina menar att det finns en form av varningar i sägnerna som handlar om att människor inte ska ”ge sig i lag med väsen”. Hon tycker sig se att väsenkvinnorna utmanar den mänskliga formen av manlighet och de används som varnande exempel på hur kvinnor inte ska vara: aktiva initiativtagare och fysiskt starka. Män som beblandar sig med väsen görs till svaga i sägnerna och har på så sätt givit upp sin manlighet. Det ska bli spännande att se den färdiga analysen och avhandlingen om något år.