Bullens pilsnerkorv, One Health och etnologiska studier

a726601083fe1328_org

Under sommaren 1953 skedde det så kallade Alvesta-utbrottet i Sverige. Det var ett utbrott av salmonella (då kallat paratyfus) i charkuterivaror från ett slakteri i Alvesta. Utbrottet förvärrades av en pågående arbetskonflikt, en värmebölja och brutna kylkedjor för transporterna av köttvaror från slakteriet. Nästan 9000 personer över hela landet insjuknade och 90 personer avled. Allmänhetens reaktioner var starka och för att sedermera återskapa förtroendet för charkuterivaror lanserades en garanterat salmonellafri köttkonserv, Bullens pilsnerkorv, där den dåvarande kände kocken Erik ”Bullen” Berglund fick personifiera korvprodukten och dess kvalitet.

salmonella

Tidningsurklipp som tidigare publicerats i SVA – 100 år av kunskap, och kom ut 2011. SVA betyder Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Utbrottet kom att bli början på ett intensifierat arbete för att skydda från framtida salmonellautbrott och också starten för att utveckla särskilda instanser för smittspårning och smittskydd, vilka sedan kom övergå i bland annat Smittskyddsinstitutet (ingår nu i Folkhälsomyndigheten).

Salmonellautbrottet är ett exempel på sjukdomar som går under beteckningen zoonoser, d.v.s. sjukdomar vi delar med djur. Det ökade medvetandet om zoonoser och hur människors och djurs villkor är sammanflätade har resulterat i den pågående vetenskapliga och politiska rörelsen ”One Health”. Den innefattar en världsomspännande strategi för mång- och tvärvetenskapligt samarbete inom alla aspekter av hälsa för människor och djur i samspel med miljön. One Health handlar bland annat om hur myndigheter och forskare bättre måste samarbeta för att lösa de utmaningar som den globala sjukdomsbördan utgör.

Det finns många brännande frågor att ta tag i. En sådan är antibiotikaresistens där kopplingarna mellan djur och människor är uppenbara. Brister inom djurhållning, matproduktion, nya infektionshot, hoten om nya pandemier och hur beredskap mot dessa kan utformas är frågor där One Health-perspektivet behövs och där kunskapsbasen måste breddas med nya vetenskapliga perspektiv. Det rör frågor rörande t.ex. värderingar, etik och moral, tillit, risk, hierarkier och makt. Likaledes teman kring livsstil, konsumtionsvanor, relationer, vardagsliv och yrkesliv. Här behövs etnologerna som med sina teorier och metoder kan skapa en djupare och användbar kunskap om dessa komplexa förlopp.

IMG_0031
– Britta Lundgren, professor i etnologi

Uppmärksammad etnologisk avhandling om våldtagna män inom vården

2015-12-15 15.57.19Jens Lindbergs avhandling Orsak: Våldtäkt. Om våldtagna män i medicinsk praktik har uppmärksammats i media. Idag, 2 februari, klockan 14.30 intervjuas han i Vetenskapsradion Forum (P1). Redan nu kan du lyssna på ett klipp ur intervjun.

Förra veckan var Jens gäst i podcasten Mediespanarna. Hela podd-avsnittet med Jens finner du här. Han har också intervjuats i ETC samt omnämnts i en ledare i Allehanda.

Ny avhandling: Orsak: Våldtäkt

2015-11-27 11.01.57

Förspikning.

2015-11-27 11.02.26

Uppspikning.

Idag spikade Jens Lindberg sin avhandling Orsak: Våldtäkt. Om våldtagna män i medicinsk praktik (Carlssons).

Från bokens baksida: ”Den svenska sjukvårdens omhändertagande av våldtagna män varierar och många vårdmiljöer saknar rutiner för patientgruppen. I Orsak Våldtäkt beskriver etnologen Jens Lindberg våldtäktsvårdens olika former. Med utgångspunkt i praktisk sjuk- och våldtäktsvård undersöks hur ideal för god vård vävs samman med föreställningar om bland annat kön och sexualitet och vad detta kan ha för betydelse för vården av våldtäktsutsatta män. På så sätt belyser boken den komplexitet, de samspel och de mönster som präglar vårdarbete och ger nya perspektiv på våldtäkt på män som vård- och samhällsfenomen.”

Abstract på engelska finner du här.

Välkomna på disputation fredag den 18 december klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Opponent är Ingeborg Svensson, fil. dr. i etnologi vid Uppsala universitet.

 

Umeåetnolog föreläser för WHO

Karine Aasgaard Jansen har inbjudits av Världshälsoorganisationen (WHO) att hålla en föreläsning på huvudkontoret i Genève. Den 3 december håller hon föredraget ”Negotiating disease aetiology: Public Health interventions and the 2005 to 2007 chikungunya epidemic in Reunion”. Karine kommer att tala om hennes forskning om sjukdomen chikungunya på ön Reunion i Indiska oceanen. Det ska gå att följa föredraget via video och Twitter och vi återkommer i någon av våra kanaler när vi vet mer om detta.

Vi kan passa på att berätta Karine har nyligen erhållit pengar från Vetenskapsrådet för projektet ”Kultur och smitta: Chikungunya-epidemin (2005-2007) i den västra Indiska oceanen”.

Projektet är en komparativ etnografisk studie av föreställningar om smittsam sjukdom med sjukdomen chikungunya på Mayotte, Reunion och Mauritius som exempel.

Läs mer om Karines forskning och publikationer här.