Disputationer i etnologi

Gott nytt år!

hallbarhet-till-middag

Hållbarhet till middag (Symposion)

Det etnologiska året här i Umeå börjar med två disputationer. Fredagen den trettonde (!) januari försvarar Matilda Marshall sin avhandling Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras. (Läs abstract här.) Opponent är docent Magdalena Petersson McIntyre, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationsakten äger rum klockan 10.00 i hörsal F i Humanisthuset.

Kristina Sehlin MacNeil disputerar fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Hennes avhandling bär titeln Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries. Opponent är Florian Stammler, Research Professor, Arctic Anthropology, Arctic Centre, University, of Lapland.

Varmt välkomna!

Annonser

Mycket verkstad hos Umeåetnologerna inför julen

Så här nära julen händer det mycket hos etnologerna på Umeå universitet. Som en trevlig och tidig julklapp har tidskriften Kulturella Perspektiv fått förnyat stöd från Vetenskapsrådet. Tidskriften får drygt en halv miljon kronor för att fortsätta hålla högsta vetenskapliga kvalitet! Läs mer här.

Karine Aasgaard Jansens föredrag på WHO om Chikungunya går nu att lyssna på tillsammans med en powerpointpresentation. Se här!

Professor Britta Lundgren har utsetts till ledamot i Vetenskapsrådets styrelse. Här kan du läsa mer om denna nyhet.

Matilda Marshall har blivit intervjuad i webtidningen Aspiranten som drivs av journaliststudenter vid Umeå universitet. Läs intervjun om julklappar och välgörenhet här.

2015-12-15 15.57.19

Orsak: Våldtäkt. Om våldtagna män i medicinsk praktik. Jens Lindberg (2015).

Och till sist vill vi passa på att påminna om att Jens Lindberg disputerar på fredag den 18 december klockan 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Varmt välkomna!

Turf och upplevelser av ett landskap

Under sommaren har jag utforskat spelet Turf och ger mig här i kast att analysera mina upplevelser genom fenomenologisk metod, det vill säga med utgångspunkt i kroppsliga och sinnliga erfarenheter.

Ordet turf kan betyda grästuva eller territorium. Enkelt förklarat så är det en mobilapp som kopplar upp spelarna genom GPS-mottagaren* mot satelliter för att avgöra deras position på en karta. Kartan indikerar turf-zoner**, fysiska platser motsvarande några kvadratmeter på en allmän utomhusplats. Spelaren ska ta sig till en zon och uppehålla sig inom den i drygt en halv minut. På så sett erövras zonen och spelaren får poäng. När en zon blir din färgas den grön i din app. En röd zon innehas av någon annan och blir mål för andra spelare. Det gäller att besöka så många zoner som möjligt och också hoppas på att få behålla zonerna länge då de även genererar poäng per timme. Ju fler poäng, desto högre rank når du och kan kamma hem tekniska fördelar och medaljer.

Turf Falun

Turfzon på torget i Falun framför en staty av Engelbrekt.

Varje turf-omgång är en kalendermånad. Senaste omgången startade klockan 12:00 söndagen den 3:e augusti. Precis innan var det inte mycket aktivitet i Umeå men prick 12:00 när alla zoner blev neutrala och orangea dök det upp flera gubbar över den digitala stadskartan. En dryg timme senare hade staden färgats nästan helt röd igen då de flesta zoner erövrats. Som om det utspelades ett krigsslag genom mobiltelefonerna, ett för utomstående osynligt fältslag. Att ”turfa” är lite som att spela ett datorspel fast utomhus. Du befinner dig i den fysiska världen och i den digitala samtidigt. På skärmen kan du se motspelare som ikoner (ifall de har aktiverat GPS) och räkna ut var de är på väg och lägga upp din egen strategi. Men helt plötsligt kan det också vara så att två turfare hamnar på samma zon samtidigt och du får ett ansikte på ett användarnamn och kanske även en pratstund.

Mobiltelefonen blir här en förlängning av kroppen genom vilken jag upplever världen, jag blir en så kallad cyborg. Teknologin integreras och blir en naturlig del av min vardag och i mina rutiner och rörelser. Jag låter den guida mig var jag ska bege mig härnäst och finner mig på nya platser och ser nya vyer, svänger av på gator och in i bostadsområden jag aldrig förr noterat eller haft anledning att besöka. Rösten som säger ”zone lost” kan få mig att planera om min rutt från punkt A till punkt B för att återta det som var ”mitt”.

När jag i somras besökte Dalarna lät jag appen guida mig och jag hamnade snart utanför de upptrampade turistlederna. Spelet gör mig till en upptäckare men också conquistador när jag erhåller medaljen för bedriften att jag besökt fem olika regioner i Sverige. När jag rör mig förändras bilden av landskapet, avstånd krymper och växer och perspektiven förändras. Även i min smartphone förändras det, med den stora skillnaden att här visar kartan visar världen uppifrån medan jag erfar den mestadels horisontellt.

Snart har jag lärt mig exakt var en zon börjar och kan med hjälp av geografiska riktmärken ställa mig i zonen utan att konsultera appen. Min mentala karta har expanderats och jag har absorberat geografisk kunskap och rör mig smidigare och snabbare mellan zonerna. Zonerna i sig har blivit platser av betydelse och spelet förändrar min interaktion med platsen. Ibland kan jag smälta in i folkhavet på Rådhustorget. Andra gånger förmodar jag att det måste se suspekt ut när jag kliver av cykeln för att klättra upp på en liten kulle i ett bostadskvarter eller promenera ut på en brygga vid Nydalasjön bara för att en halv minut senare bege mig iväg, ett beteende som skiljer hur jag annars skulle uppehålla mig där. I Västerbotten finns det drygt 300 aktiva turfare i olika åldrar och det är nästan alltid någon ute och jagar zoner. När jag inte har min GPS aktiverad kan en person som uppehåller sig inom de osynliga gränserna bli suspekt – kan det vara en motståndare?

Turf Mora

Zon i Mora. En sandstig i sjön utanför en camping. En plats jag sannolikt inte hade besökt utan turf-appen.

Jag finner mig delta i en digital strid över territoriet under mina fötter och pedaler och att jag uppfattar och interagerar med landskapet på helt nya sätt.

Matilda Marshall, doktorand.

*GPS = Global Positioning System. **Zonerna finns på de flesta större orterna både i Sverige och utomlands. I andra GPS-baserade spel kan det exempelvis vara en portal. Dessa spel skiljer sig från så kallad geocashing där där man utifrån sin GPS lokaliserar ett fysiskt föremål som är utplacerat i landskapet. 

Umeåetnologer om självskada och ekologisk mat

En etnolog kan studera aktuella samhällsfenomen och deltar ofta med värdefulla insikter i samhällsdebatten. Nyligen medverkade vår kollega Anna Johansson på Västerbottensnytt om hur självskadebeteende kan triggas av sociala medier. Ni kan läsa mer och se inslaget här.

Själv blev jag nyligen intervjuad i Västerbottens-Kurrien i samband med ett reportage mat och hållbarhet. Jag intervjuades om de dilemman man kan ha i mataffären som kan stå i vägen för att man handlar ekologisk mat och hur våra kylskåp kan spela roll för vår matkonsumtion. Samtidigt försökte jag också lyfta fram exempel på kreativa lösningar på att minska sin miljöpåverkan.

VK 24 maj 2014

VK 24 maj 2014

Matilda Marshall, doktorand.

Matkonferens och radiointervju

Två pelikaner och två fotografer (varav en synlig).

Två pelikaner och två fotografer (varav en synlig).

I februari deltog jag i konferensen Food Studies: A Multidisciplinary Menu vid University of Adelaide, Australien. Det var en tvärdisciplinär konferens som behandlade mat i relation till identitet, kultur, litteratur, hållbarhet, resande m.m. Det var tre väldigt matnyttiga dagar med deltagare från runt om i världen. Som enda deltagande svensk presenterade jag under titeln The Responsibility of Being Responsible: Negotiating Sustainability on the Daily Menu.

I samband med konferensen blev jag intervjuad av radioprogrammet Country Hour på ABC Rural om mat och etik i vardagen, det vill säga det mitt avhandlingsarbete handlar om. Programmet går att lyssna på här och ni som inte vill lyssna på hela kan spola fram till  48:50 för att höra mitt bidrag. Det var första gången jag blev intervjuad av radio så det var en spännande utmaning!

Efter Adelaide åkte jag till University of Wollongong och hälsade bland annat på Australian Centre for Cultural Environmental Research (AUSCCER). Här finns flera framstående forskare – främst inom human geography – som forskar om hållbarhet utifrån ett vardagsperspektiv. AUSCCER finns på både Twitter och har en blogg.

Matilda Marshall, doktorand