
Under sommaren 1953 skedde det så kallade Alvesta-utbrottet i Sverige. Det var ett utbrott av salmonella (då kallat paratyfus) i charkuterivaror från ett slakteri i Alvesta. Utbrottet förvärrades av en pågående arbetskonflikt, en värmebölja och brutna kylkedjor för transporterna av köttvaror från slakteriet. Nästan 9000 personer över hela landet insjuknade och 90 personer avled. Allmänhetens reaktioner var starka och för att sedermera återskapa förtroendet för charkuterivaror lanserades en garanterat salmonellafri köttkonserv, Bullens pilsnerkorv, där den dåvarande kände kocken Erik ”Bullen” Berglund fick personifiera korvprodukten och dess kvalitet.
-

Tidningsurklipp som tidigare publicerats i SVA – 100 år av kunskap, och kom ut 2011. SVA betyder Statens Veterinärmedicinska Anstalt.
Utbrottet kom att bli början på ett intensifierat arbete för att skydda från framtida salmonellautbrott och också starten för att utveckla särskilda instanser för smittspårning och smittskydd, vilka sedan kom övergå i bland annat Smittskyddsinstitutet (ingår nu i Folkhälsomyndigheten).
Salmonellautbrottet är ett exempel på sjukdomar som går under beteckningen zoonoser, d.v.s. sjukdomar vi delar med djur. Det ökade medvetandet om zoonoser och hur människors och djurs villkor är sammanflätade har resulterat i den pågående vetenskapliga och politiska rörelsen ”One Health”. Den innefattar en världsomspännande strategi för mång- och tvärvetenskapligt samarbete inom alla aspekter av hälsa för människor och djur i samspel med miljön. One Health handlar bland annat om hur myndigheter och forskare bättre måste samarbeta för att lösa de utmaningar som den globala sjukdomsbördan utgör.
Det finns många brännande frågor att ta tag i. En sådan är antibiotikaresistens där kopplingarna mellan djur och människor är uppenbara. Brister inom djurhållning, matproduktion, nya infektionshot, hoten om nya pandemier och hur beredskap mot dessa kan utformas är frågor där One Health-perspektivet behövs och där kunskapsbasen måste breddas med nya vetenskapliga perspektiv. Det rör frågor rörande t.ex. värderingar, etik och moral, tillit, risk, hierarkier och makt. Likaledes teman kring livsstil, konsumtionsvanor, relationer, vardagsliv och yrkesliv. Här behövs etnologerna som med sina teorier och metoder kan skapa en djupare och användbar kunskap om dessa komplexa förlopp.

– Britta Lundgren, professor i etnologi