Disputationer i etnologi

Gott nytt år!

Hållbarhet till middag (Symposion)

Det etnologiska året här i Umeå börjar med två disputationer. Fredagen den trettonde (!) januari försvarar Matilda Marshall sin avhandling Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras. (Läs abstract här.) Opponent är docent Magdalena Petersson McIntyre, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationsakten äger rum klockan 10.00 i hörsal F i Humanisthuset.

Kristina Sehlin MacNeil disputerar fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Hennes avhandling bär titeln Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries. Opponent är Florian Stammler, Research Professor, Arctic Anthropology, Arctic Centre, University, of Lapland.

Varmt välkomna!

Bullens pilsnerkorv, One Health och etnologiska studier

Under sommaren 1953 skedde det så kallade Alvesta-utbrottet i Sverige. Det var ett utbrott av salmonella (då kallat paratyfus) i charkuterivaror från ett slakteri i Alvesta. Utbrottet förvärrades av en pågående arbetskonflikt, en värmebölja och brutna kylkedjor för transporterna av köttvaror från slakteriet. Nästan 9000 personer över hela landet insjuknade och 90 personer avled. Allmänhetens reaktioner var starka och för att sedermera återskapa förtroendet för charkuterivaror lanserades en garanterat salmonellafri köttkonserv, Bullens pilsnerkorv, där den dåvarande kände kocken Erik ”Bullen” Berglund fick personifiera korvprodukten och dess kvalitet.

Tidningsurklipp som tidigare publicerats i SVA – 100 år av kunskap, och kom ut 2011. SVA betyder Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Utbrottet kom att bli början på ett intensifierat arbete för att skydda från framtida salmonellautbrott och också starten för att utveckla särskilda instanser för smittspårning och smittskydd, vilka sedan kom övergå i bland annat Smittskyddsinstitutet (ingår nu i Folkhälsomyndigheten).

Salmonellautbrottet är ett exempel på sjukdomar som går under beteckningen zoonoser, d.v.s. sjukdomar vi delar med djur. Det ökade medvetandet om zoonoser och hur människors och djurs villkor är sammanflätade har resulterat i den pågående vetenskapliga och politiska rörelsen ”One Health”. Den innefattar en världsomspännande strategi för mång- och tvärvetenskapligt samarbete inom alla aspekter av hälsa för människor och djur i samspel med miljön. One Health handlar bland annat om hur myndigheter och forskare bättre måste samarbeta för att lösa de utmaningar som den globala sjukdomsbördan utgör.

Det finns många brännande frågor att ta tag i. En sådan är antibiotikaresistens där kopplingarna mellan djur och människor är uppenbara. Brister inom djurhållning, matproduktion, nya infektionshot, hoten om nya pandemier och hur beredskap mot dessa kan utformas är frågor där One Health-perspektivet behövs och där kunskapsbasen måste breddas med nya vetenskapliga perspektiv. Det rör frågor rörande t.ex. värderingar, etik och moral, tillit, risk, hierarkier och makt. Likaledes teman kring livsstil, konsumtionsvanor, relationer, vardagsliv och yrkesliv. Här behövs etnologerna som med sina teorier och metoder kan skapa en djupare och användbar kunskap om dessa komplexa förlopp.

– Britta Lundgren, professor i etnologi

Ätande och gränsskapande

Under terminens två första veckor har studenter på Etnologi A och på Kulturentreprenörsprogrammets första termin drillats i observation som etnografisk metod. Under ledning av Håkan Berglund-Lake och Matilda Marshall har studenterna i grupp fått testa på att göra observationer och i centrala Umeå utifrån syftet ”att observera ätande och gränsskapande i en offentlig miljö”. Observationerna har mynnat ut i korta observationsrapporter i vilka studenterna fått presentera sina iakttagelser och demonstrera sina analytiska färdigheter. Texterna har därefter diskuterats på ett seminarium.

Nära Rådhustorget stod två korvkiosker. En grupp valde att titta nämre hur den ena skapade sitt eget utrymme i det offentliga.

Den omgivande miljön kan påverka ätandet och ätande kan också ha inverkan på miljön. De nio olika studentgrupperna identifierade snabbt flera platser i centrala Umeå där det vardagliga ätandet skapade platser där särskilda normer reproducerades. Med skärpta sinnen undersöktes caféer, ett torg, en korvvagn, en snabbmatsrestaurang samt en så kallad food court inne i shoppinggallerian Utopia. De observerade olika former av sociala och inbyggda gränsmarkörer i dessa miljöer. Kulturella normer kring privat och offentligt, närhet och distans diskuterades. Flera grupper analyserade sitt material från dessa ätandemiljöer utifrån ålder- och genusperspektiv.

En grupp observerade hur Renmarkstorget används som lunchplats. Här befinner de sig precis vid gränsen mellan sommar och höst, dvs utanför en tom utomhusservering, med blicken riktad mot några matvagnar.

Utopias food court med tre olika matställen intresserade flera grupper.

Några grupper valde att beställa egen mat eller dryck då de upplevde att de gick över sociala gränser när de uppehöll sig på matplatserna utan att äta själva.

När grupperna inför seminariet läste varandras texter började de finna mönster, de kunde se hur personer betedde sig och tog plats på liknande vis på de olika matställena. Dessutom funderade de över begreppet ”reflexivitet”, hur deras förförståelse påverkade materialet och analysen. Många skarpa iakttagelser och kloka reflektioner som kom fram under observationsmomentet. Det ska bli mycket spännande att få följa dessa studenter resten av terminen!

En grupp frågade sig människor, utifrån ålder, kön och genus, skapar gränser när de äter på McDonalds. Här under handledning av Håkan.

Text och foto: Matilda Marshall

Etnologisk expertis

Etnologer kallas ofta in som experter i tv-program och tidningar för att förklara varför människan gör som hon gör och ifall hon alltid gjort så. Förra veckan fick exempelvis etnologer och folkloristiken* förklara bakgrunden till luciafirande och varför traditionen årligen väcker så starka känslor. Och så sent som igår hade säsong två av ett populärt tv-program premiär där etnologer både arbetar i redaktionen för att ta fram underlag och intervjuas som experter Jag syftar givetvis på programmet Historieätarna. Genom att studera etnologi ges du kunskaper och redskap att analysera våra vanor och traditioner men också presentera vardagen på oväntade och intressanta sätt. Det självklara förvandlas till ögonöppnare och aha-upplevelser. Och gårdagen används för att kontrastera och för att förstå nutiden.

*Folkloristik kan ses som en nära familjemedlem till etnologi. I Sverige går ämnena in i varandra men i Finland är de två separata ämnen.

Umeåetnologer om självskada och ekologisk mat

En etnolog kan studera aktuella samhällsfenomen och deltar ofta med värdefulla insikter i samhällsdebatten. Nyligen medverkade vår kollega Anna Johansson på Västerbottensnytt om hur självskadebeteende kan triggas av sociala medier. Ni kan läsa mer och se inslaget här.

Själv blev jag nyligen intervjuad i Västerbottens-Kurrien i samband med ett reportage mat och hållbarhet. Jag intervjuades om de dilemman man kan ha i mataffären som kan stå i vägen för att man handlar ekologisk mat och hur våra kylskåp kan spela roll för vår matkonsumtion. Samtidigt försökte jag också lyfta fram exempel på kreativa lösningar på att minska sin miljöpåverkan.

VK 24 maj 2014

Matilda Marshall, doktorand.

Matkonferens och radiointervju

Två pelikaner och två fotografer (varav en synlig).

I februari deltog jag i konferensen Food Studies: A Multidisciplinary Menu vid University of Adelaide, Australien. Det var en tvärdisciplinär konferens som behandlade mat i relation till identitet, kultur, litteratur, hållbarhet, resande m.m. Det var tre väldigt matnyttiga dagar med deltagare från runt om i världen. Som enda deltagande svensk presenterade jag under titeln The Responsibility of Being Responsible: Negotiating Sustainability on the Daily Menu.

I samband med konferensen blev jag intervjuad av radioprogrammet Country Hour på ABC Rural om mat och etik i vardagen, det vill säga det mitt avhandlingsarbete handlar om. Programmet går att lyssna på här och ni som inte vill lyssna på hela kan spola fram till  48:50 för att höra mitt bidrag. Det var första gången jag blev intervjuad av radio så det var en spännande utmaning!

Efter Adelaide åkte jag till University of Wollongong och hälsade bland annat på Australian Centre for Cultural Environmental Research (AUSCCER). Här finns flera framstående forskare – främst inom human geography – som forskar om hållbarhet utifrån ett vardagsperspektiv. AUSCCER finns på både Twitter och har en blogg.

Matilda Marshall, doktorand