Luciatåg och föränderlighet

Imorgon är det luciadagen och redan idag kommer det lussas i skolor i hela landet. De senaste åren har lucia debatterats i media när manliga lucior valts eller karaktärer uteslutits från tågen, något som rört upp känslor. Traditionen med luciatåg har över tidens gång förändrats och integrerat olika traditioner från olika håll. Ändå framställs firandet som väldigt svenskt och traditionsbundet. Om detta och lite till går det att höra i podcasten Mediespanarna från förra året där jag samtalar med Jesper Enbom och Erik Lindenius. Lyssna på podcasten här!

Vart går våra julseder?

Som etnolog får man ofta frågor från massmedier och allmänhet om festseder och högtidsdagar. Julfirandet, som nu är en tvåmånadersperiod av olika festdagar som hakar i varann, väcker mängder av frågor: varför firar vi detta, har vi alltid gjort så här, varifrån kommer de olika inslagen? Svaren blir oftast mångsidiga, vilket är ett kännetecken på en fungerande högtid: människor kan samlas i firande av olika orsaker, fira delvis olika saker, och på olika sätt, men man känner glädje tillsammans. Men ett svar är också motfrågan om vilka som menas med ”vi” och ”vårt” firande.
Den allmänna frågan ”varifrån kommer våra julseder” öppnar upp spännande perspektiv mot många olika historiska, ideologiska och geografiska samband: epoker från antiken och framåt, fornnordiskt, katolskt, protestantiskt och post-kristen folkhemsateism, Palestina, Rom, Tyskland, USA – och 1900-talets samlade krafter för att skapa en ”svensk” jul. Men lika intressant är att fråga ”vart går våra julseder”! För traditionella högtider handlar inte bara om att hålla traditionen vid liv, utan också om att göra nutidens tillvaro meningsfull. Är julen privat eller offentlig, vilka ska man fira med och vilka kontakter tar uppehåll, hur ska kyrkorna fira sin största högtid utan att bli en kraft som stänger ute andra från samhället? Varje års julfirande har drag av termometer för samhälls- och kulturklimatet; vad börjar kännas otidsenligt och varför, vad börjar bli nya självklarheter, vilka frågor aktualiseras  och diskuteras i relation till julfirandet? Julen kan genom en kulturanalytisk lins visa både på dagsaktuella frågor och mer djupgående samhällsförändringar. Fester innehåller glädje och firande men bottnar i djupt allvar.

Intressanta böcker att läsa: Nu gör vi jul igen – Charlotte Hagström (red), Unwrapping Christmas – Daniel Miller (red), Christmas, Ideology and Popular Culture – Sheila Whiteley (red). Den klassiska handboken är Nils-Arvid Bringéus, Årets festdagar.

Alf Arvidsson

Etnologisk expertis

Etnologer kallas ofta in som experter i tv-program och tidningar för att förklara varför människan gör som hon gör och ifall hon alltid gjort så. Förra veckan fick exempelvis etnologer och folkloristiken* förklara bakgrunden till luciafirande och varför traditionen årligen väcker så starka känslor. Och så sent som igår hade säsong två av ett populärt tv-program premiär där etnologer både arbetar i redaktionen för att ta fram underlag och intervjuas som experter Jag syftar givetvis på programmet Historieätarna. Genom att studera etnologi ges du kunskaper och redskap att analysera våra vanor och traditioner men också presentera vardagen på oväntade och intressanta sätt. Det självklara förvandlas till ögonöppnare och aha-upplevelser. Och gårdagen används för att kontrastera och för att förstå nutiden.

*Folkloristik kan ses som en nära familjemedlem till etnologi. I Sverige går ämnena in i varandra men i Finland är de två separata ämnen.