”Varför jag blev etnolog” – del 3

Mitt första möte med etnologin var via min bästa kompis som läste A-kursen i etnologi vid Umeå universitet. Hon var helt såld på ämnet och vi pratade varje gång vi sågs om vad läraren hade sagt på lektionerna, vilka kursböcker hon läst och vilka seminarier hon deltagit i. Vi pratade om feminism, genus, etnicitet, life scripts, livet som berättelse, folkloristik, musik och populärkultur. Det kändes som att jag var en etnologstudent vid sidan av, en tidig distansstudent skulle en kunna säga.

Min första etnologikurs som jag läste var sommarkursen Feminism & populärmusik där lärarna kom från etnologi och musiketnologi. Jag minns att vi första dagen skulle ta med oss vår favoritskiva av valfri artist. Jag valde Kate Bushs debutalbum ”The Kick Inside”. Valet av album skulle sedan ligga till grund för vår slutliga examinationsuppgift där albumet skulle analyseras utifrån olika feministiska perspektiv. Kursen fick mig att helt tänka om vad gällde mina planer för min universitetsutbildning och inspirerad av mina nya insikter hoppade jag av Pol. Mag-programmet och började läsa genusvetenskap A-C (dåvarande Makt & Kön). Jag minns att mina lärare i genusvetenskap var förundrade över att jag använde mig av så många referenser till etnologiska texter när jag skrev mina uppsatser eftersom jag inte läst etnologi. Jag tänkte mycket på detta och kände att nu ska jag läsa etnologi från A till Ö, eller snarare från A- till D-kursen!

Första dagen på A-kursen i etnologi kände jag mig hemma och så inspirerad när vår lärare hälsade oss välkomna och gick igenom kursplanen. Jag tänkte att nu får jag vältra mig i etnologi i två år. Samma dag hade min bästa kompis haft sin första dag på Kulturanalysprogrammet. Jag kommer ihåg att jag satt och väntade på henne utanför lektionssalen i dåvarande C2-korridoren i Humanisthuset när en av etnologilärarna gick förbi. Hon kände igen mig från genusvetenskapen där hon undervisat ett antal gånger. Hon frågade vad jag gjorde. Jag sa att jag äntligen läste etnologi och att jag just nu väntade på min bästa kompis som precis börjat läsa kulturanalys. Läraren föreslog att även jag borde läsa K-programmet med tre argument: 1) kulturanalys är en del av ämnet etnologi men med en mer arbetsmarknadsinriktad profil, 2) jag skulle få läsa fyra år med min bästa kompis och slutligen 3) jag skulle få en kanelbulle. Tre övertygande argument som fick mig att skriva in mig som programstudent samma dag.

Efter min universitetsexamen har jag jobbat som dansproducent, ett arbete som jag fick mycket tack vare min utbildning där arbetsgivaren framför allt uppskattade min breda förståelse av kulturbegreppet som något som inte endast innefattar kultur som scenkonst utan som något som berör människor: våra liv, val, tankar, möjligheter, begränsningar och drömmar. Efter några år i kulturbranschen är jag nu doktorand i etnologi och undersöker olika relationer mellan människor och icke-människor, närmare bestämt människor och djur respektive människor och robotar/artificiell intelligens. Jag vet inte inom vilket annat ämne jag dels skulle kunna få ägna mig åt detta spännande ämne och dels få en sådan bred teoretisk grund och förståelse för att kunna genomföra detta.

IMG_2700

Johan Hallqvist är sedan september 2014 doktorand i etnologi vid Institutionen för Kultur- och Medievetenskaper samt Umeå Centrum för Genusstudier vid Umeå universitet. Johan har en magisterexamen i kulturanalys och en kandidatexamen i genusvetenskap. Johans avhandling undersöker relationer mellan människor och icke-människor såsom människa och djur samt människa och robot/artificiell intelligens.

Nya etnologidoktorander

Nyligen har två nya doktorander antagits i etnologi i Umeå.  Evelina Lindahl har blivit anställd på en tjänst med inriktinng mot digital humaniora, som del av fakultetens satsning på det området. Så här presenterar hon sitt projekt:

Hbtq-personer online – den digitala öppenheten för alla? Syftet med den här studien är att kartlägga olika forum för hbtq- personer på sociala medier som t ex Facebook och andra digitala mötesplatser för  hbtq-personer samt undersöka hur de förhåller sig till dessa. Hur använder hbtq-personer sociala forum på internet och vilken betydelse tillskriver de dem? Hur förhåller de sig till öppenheten online? Äldre hbtq-personers erfarenheter och tankar kommer att vara centralt i avhandlingen.

Johan Hallqvist har blivit anställd på en tjänst inom genusforskarskolan. Hans projekt heter Crossing borders of (human) friendship – an intersectional study of gender, age and humanity in alternative relations. “Syftet med avhandlingsprojektet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på kön, ålder och mänsklighet, undersöka vänskapsdiskurser som på olika vis bryter mot dominerande föreställningar om vänskap: relationen människa-djur, människa-människa via onlinespel samt människa-robot. Centrala frågeställningar är: Hur beskrivs och upplevs vänskap och gränser för vänskap av människor i alternativa vänskapsrelationer? Hur görs kön, ålder och mänsklighet i alternativa vänskapsrelationer? Hur reglerar normerande föreställningar om vänskapsrelationer mänsklighet, kön och ålder i alternativa vänskapsrelationer? Hur upprätthåller talet om alternativa vänskapsrelationer normerande vänskapsdiskurser?”

Vi hälsar våra nya kollegor varmt välkomna!