Synliggörande av queer historia

Under Umeå Europeiska Filmfestival hölls ett samtal om synliggörande av queer historia. Samtalet var en del av programmet ”Making communities: life after the revolution” som Lesbisk Makt gjorde tillsammans med Konstfrämjandet i Västerbotten och Umeå Europeiska Filmfestival.

Hur synliggörs queer historia och varför göra på just det sättet? På vilket sätt kan gestaltning och visuell kommunikation vara politiska verktyg i synliggörandet av queer historia? Med vilka ord, av vem och för vilka återberättas historien?

Moderator för samtalet var Evelina Liliequist, doktorand i etnologi vid Umeå universitet som forskar om betydelsen av sociala medier för hbtq-personer i norra Sverige.

Medverkande:

Elfrida Bergman är kulturanalytiker och normkritisk konsult. Tillsammans med Sara Lindquist driver Elfrida, genom föreningen Lesbisk Makt, projektet Myter och Verkligheter – En Lesbisk Odyssé. Projektet synliggör och utforskar lesbisk historia och nutid i Norrland. (Elfrida är alumn från kulturanalysprogrammet på Umeå universitet, läs och hör mer om kulturanalysprogrammet här: Elfrida om att vara kulturanalytiker)

Anna Linder är verksam som konstnär, curator och kulturproducent. Under åren 2013-2017 var hon konstnärlig forskare vid Akademin Valand i Göteborg med projektet Queera rörliga bilder. Under 2016 initierade Linder The Swedish Archive for Queer Moving Images som en del av hennes forskning och synliggörande av queer historia.

IMG-8507

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi, var moderator för samtalet.

 

Ny bok: Musik, ritual och plats

arvidsson-musik-ritual-och-plats

Musik, ritual och plats av Alf Arvidsson.

Lagom till jul har Alf Arvidsson släppt en ny bok med titeln Musik, ritual och plats: Lokal tillhörighet i Holmsund under 1980-talet. Boken är utgiven av Umeå universitet i skriftserien Etnologiska skrifter.

”Kan musik skapa lokal gemenskap? Vilken plats har musik i lokala ceremonier och högtider? Hur väljer musiker vad de ska spela? Vilken musik passar till en given situation? Vad krävs av en konferencier? Kan musik ge en liten ort plats i massmedierna? I denna studie analyseras hur lokala musiker och andra offentliga personer bidrog till det offentliga livet och lokal identitet i Holmsund under 1980-talet. Den är också ett bidrag till diskussionen om dokumentation och insamlingsprinciper inom kulturarvsområdet.”

En ropande tystnad!

”Tack Gud jag är homo!”, ”Jag är inte straight, jag är LESBISK!”. Ett helt publikhav sjunger med när Silvana Imam prisar gudarna för sin homosexualitet och markerar sin identitet som lesbisk. Beatrice Eli säger på P3 Guldgalan ”Är det så att den lesbiska revolutionen är här eller?”. Jo visst hörs och syns lesbiska allt mer både i samhället och inom populärkulturen, ett exempel är TV-serien Orange is the new black som handlar om kvinnliga interner där merparten av kvinnorna är hbtq-personer. Antalet förebilder har ökat markant och tiden då Eva och Efva var de enda förebilder lesbiska kvinnor kunde identifiera sig med är förbi (Eva och Efvas betydelse då såväl som nu ska dock inte förringas). I undersökningar och i den forskning jag har gjort tidigare såväl som i mitt pågående doktorandprojekt om betydelsen av sociala nätverksplatser online för icke-heterosexuella har jag ofta mött på berättelser om tystnad och osynliggörande. Det är teman som lyfts fram av många olika röster inom hbtq-gruppen, men det verkar vara en särskilt tystnad som omgärdar gruppen lesbiska* (*hit räknar jag i denna text samtliga självidentifierade kvinnor som har erfarenheter av att leva samkönat i någon utsträckning). Adderar vi dessutom ålder så blir det ännu tystare. Få studier har gjorts om hur hbtq-personer själva upplever sin situation i samhället, och i synnerhet saknas det kunskap om äldre hbtq-personer.

11267725_10206663254079959_6668110311453099072_n

Eva Bohlin, en av grundarna av Lesbisk front besökte i går Kvinnohistoriskt museum. Foto: Evelina Liliequist

11350902_10152947689754702_5167337859686944244_n

Eva Bohlin och hennes partner Joan poserar under en bild ur boken Homosex. Foto: Sara Lindquist

I går invigdes det ”tredje lagret” Ett demokratiskt problem som är finalen på den pågående utställningen En ropande tystnad om åldrande, kvinnor och historia på Kvinnohistoriskt museum. Tidigare ”lager” har fokuserat på åldrande och osynliggörande samt könsidentitet och normöverskridande identiteter genom att belysa transerfarenheter genom historien. Det tredje och avslutande lagret markerar lesbiska erfarenheter. Under invigningen talade Eva Bohlin, en av grundarna till Lesbisk front på 1970-talet och en stark och drivande röst i de lesbiska rörelser som utvecklades i Stockholm under 70- och 80-talen. Eva tog bland annat upp att hennes generation fått kritik av sin ”dottergeneration” bland annat för att vara pryda då Lesbisk front (såväl som större delen av kvinnorörelsen) hade en tydlig antiporr-agenda. Eva berättade att anledningen till varför Lesbisk front drev denna fråga så starkt handlade om att motarbeta bilden av homosexuella som översexuella. För Evas generation var det också viktigt att arbeta med synliggörande, att markera genom att använda ordet lesbisk vilket senare generation vände sig ifrån och istället omfamnade identitetspositionen flata. Lesbisk upplevdes som en klinisk medicinsk term, kanske upplevdes också oönskade kopplingar till sjukdomsstämplingen av homosexualitet som först lyftes bort 1979. Med exempel som Silvana Imam och Beatrice Eli är vi nu dock tillbaka på att använda ordet lesbisk mer och mer. Exempelvis finns idag också konceptet Lesbisk frukost och folkrörelsen Lesbisk makt. Lesbisk makt betonar lesbiskhet som ett görande: ”Lesbiskhet är något en gör, inte något en är. Det kan vara något en har gjort, eller något en gör exakt nu. Eller något en vill pröva en annan gång. Flera personer kan göra lesbiskhet tillsammans. En person kan vara själv och göra lesbiskhet.”. Lesbiskhet som något en gör innebär också att få slippa definiera sig alls och möjligheten att snarare se sexualitet och kön som något flytande och föränderligt.

Varje generation har sin kamp och jag tror att det är viktigt att vi påminner oss om vilket handlingsutrymme man har haft möjlighet till i den kontext som varit rådande då. Det fanns en tid när toleranspolitik var det enda man hade möjlighet till och det vann många strider då, i dag kräver hbtq-rörelsen istället inkludering då tolerans alltid sker på villkor av den som sitter på makten att tolerera. Varje generation har sin kamp och terminologi, frågor och handlingssätt förändras, men det är viktigt att vi synliggör och hyllar de som kämpat före oss, stafettpinnen är vår och det gäller att inte hamna i historielöshet. Vi står på axlarna av stolta generationer som banat väg före oss, som älskat, som blött, som stridit, som dött, som slitit, organiserat sig och som vunnit många strider för oss. För att vi ska få leva i den frihet som vi i mångt och mycket har i dag (även om kampen ständigt måste fortsätta). Må vi aldrig glömma. Må vi aldrig låta deras kamp falla i glömska eller tystas ner!


Lästips:

LHBTQ-personer och åldrande, Nordiska perspektiv. Bromseth & Siverskog 2013
”De försvinner nästan. När de blir äldre, alltså.”, Lindahl i Tanten vem är hon – en (t)antologi. Liliequist & Lövgren 2012
Livslinjer. Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Ambjörnsson & Jönsson 2010.
Den hotfulla kärleken. Homosexualitet och vanlighetens betydelse. Norrhem 2001.
När lesbiska blev kvinnor: lesbiskfeministiska kvinnors diskursproduktion rörande kön, sexualitet, kropp och identitet under 1970- och 1980-talen i Sverige. Hallgren 2008.

– Evelina Liliequist, doktorand i etnologi

Etnologin och det förflutna

2014-12-16 15.05.36

KP nr 3/2014

Det senaste numret av den etnologiska tidskriften Kulturella Perspektiv (nr 3/2014) har precis kommit. Denna gång är det ett metodnummer vid namn Etnologin och det förflutna som fokuserar på det historiska perspektivet som har en viktig roll i etnologins ämnesidentitet.

I detta nummer medverkar:

Maria Vallström och Rebecka Lennartsson – Etnologin och det förflutna: Plocka russinen ur kakan eller missa Jesusbarnet i krubban

Rebecka Lennartsson – Arkivetnografi eller Reflektioner över en tappad biljett

Alf Arvidsson – Medhårs eller mothårs: Etnologisk forskning i relation till intern historieskrivning

Helena Hörnfeldt – Etnologiska möjligheter: Om rörlighet mellan historia och samtid

Maria Vallström – ”Vem ska befria mig från detta förskräckliga förflutna?” Om patientperspektiv, historia och metod

Mikael Vallström – Livsviktig historia?: Bäsksjöbrev, självbiografiskt berättande och existensfrågans metodologi

Sven-Erik Klinkmann – Roy Rabb och anakronismen

Kulturella Perspektiv ges ut vid Umeå universitet. Mer information om tidskriften, prenumeration och tidigare nummer går att läsa här.