Kulturella perspektiv på högutbildades mobilitet

2016-12-19-16-18-09

Kulturella Perspektiv nr 3-4 2016.

Ett nytt nummer av Kulturella Perspektiv har anlänt från tryckpressarna. Nummer 3-4 2016 har temat Kulturella perspektiv på högutbildades mobilitet. Temat kommer från en panel på 33:e etnologiska och folkloristiska kongressen i Köpenhamn 2015. Temats artikelbidrag är författade av Magnus Öhlander (SU), Katarzyna Wolanik Boström (UmU), Helena Pettersson (UmU), Lisa Wiklund (SU och GU), Jenny Ingridsdotter (SH) och Anna Rådström (UmU).

Två etnologer vid Umeå universitet bidrar även med två kortare texter. Evelina Liliequist har läst Våldets kön: Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser (Gabriella Nilsson och Inger Lövkrona 2015) och Roger Jacobsson har läst Frtiz von Dardel: Han som tecknade sitt liv Angela Rundquist 2016).

Vi passar även på att gratulera Kulturella Perspektiv till 25-årsjubileet! Läs mer om tidskriften på institutionens hemsida.

#Dressgate – om internet-lore, virala spridningar och vetenskap

Under den senaste veckan har det förekommit bilder på en klänning i olika sociala medier. På t.ex. Facebook och Twitter har frågan diskuterats: Är klänningen vit/guld eller svart/blå? Eller vit först och blå sedan? Etnologen Helena Pettersson reflekterar över ett populärkulturellt fenomen utifrån perspektiv från kulturanalys och vetenskapsstudier.

Utan tvekan var det många personer som engagerade sig i frågan och det uppstod en stor förvirring kring klänning och färger. Vissa skrev i kommentarsfälten att klänningen var svart, andra att den var vit. Somliga skrev att de hade sett både en vit och en svart klänning.

White or blue

Facebook-inlägg

Spekulationerna var också många. Hade den vita klänningsbilden plötsligt bytts ut mot en svart? Var det någon som aktivt låg bakom dessa byten för att förvirra folk? De som sa att de såg en svart klänning, var det bara för att skoja med de som såg en vit? Var klänningen ett PR-trick?

Punked by the internet

Facebook-inlägg

På Facebook och Twitter diskuterades huruvida det var olika medietyper som gav upphov till de olika färgerna. Var klänningen vit på datorns bildskärm och svart på surf-plattan? Andra menade att det var olika klänningar i olika färger eller att de olika bilderna helt enkelt hade färgmanipulerats.

Uppenbart olika bilder

Facebook-inlägg

Det fanns också många bildkommentarer, t.ex. med en av huvudpersonerna från filmen The Matrix, med texten ”There is no dress”. På ett par dygn var sociala medier fyllda av spekulationer, populärkulturella referenser och konspirationer.

The Matrix

Facebook-inlägg

Samtidigt pågick även en vetenskaplig diskussion. Vetenskapsredaktionen på Dagens Nyheter belyste diskussionen i webb-TV http://www.dn.se/webb-tv/klipp/nyheter/vilken-farg-har-klanningen/ . I tidningen The Guardian beskrevs fenomenet med klänningens olika färger i en artikel om färgperception http://www.theguardian.com/science/head-quarters/2015/feb/27/the-dress-blue-black-white-gold-vision-psychology-colour-constancy?CMP=share_btn_fb

#Dressgate är ett exempel på folklore på internet, där urbana legender, rykten, skämt, och bluffar sprids med hjälp av algoritmer och sociala aktiviteter via sociala medier, bloggar och e-post. Att många som sett en bild på klänningen och uppfattade diskussionen som ett hoax är inte förvånande. Vi är vana vid att det sprids suspekt bild- och textmaterial via sociala medier. Internet är en ständig källa för propaganda, konspirationer och manipulerad information – varför inte också en klänning i olika färger?

Debatten om klänningen antyder också att det är svårt för oss människor att föreställa oss att även det mänskliga biologiska systemet är flexibelt. Vi är vana vid att tro på det vi ser med våra egna ögon och det är för otroligt att människor skall kunna tolka olika färger på olika sätt. Trots det vet ju de flesta att det finns människor med olika färguppfattning i form av färgblindhet eller med svårighet att skilja på rött och grönt.

Men hur kommer det sig då, enligt synforskare, att vi ser klänningen i olika färger?

Jo: Synsystemet försöker tolka ytor som att de har entydiga färger, vilket brukar kallas färgkonstans. Det verkar självklart att en apelsin ser orange ut, men ljuset som träffar ögat när man tittar på apelsinen kan variera kraftigt på grund av hur den är belyst. Synsystemet löser till stor del problemet med hur ljus interagerar med ytor genom att läsa av den relativa färgskillnaden mellan olika ytor. I svag belysning är kvoten mellan det ljusa och mörka området samma som när båda ytorna är starkt belysta.

Kub

Figur 1. Kub ur olika belysning. Det ser ut som samma kub, men de är belysta på olika sätt.

Den här relativa färgbestämningen är så omedelbar i synsystemet att det är praktiskt taget omöjligt att bryta den. Kuberna i Figur 1 upplevs som samma, bara med olika belysning. Men faktum är att den näst yttersta ”gula” rutan i högra kuben är samma som den ”blå” i det yttersta hörnet i den vänstra kuben! Läsaren kan övertyga sig om att så är fallet genom att skriva ut bilden i färg, och klippa ut rutorna och lägga dem intill varandra. En kanske mer övertygande demonstration av hur synsystemet tillämpar relativ färg och ljushetsbestämning ges i Figur 2.

Rutor

Figur 2.  Rutorna A och B är likadana, men A upplevs mörkare än B eftersom A omges av ljusare rutor (och verkliga skillnader i ljusheten på siffrorna).

Så länge alla ytor vi ser är belysta på samma sätt fungerar den här metoden. Om belysningen varierar utan att vi vet om det, kan vi istället uppleva det som att ett föremål ändrar färg, när vi i själva verket bara ändrar belysningen på det. En sådan situation kan inträffa när man belyser ett föremål med en skarpt avskärmad strålkastare. I vardagliga situationer har vi i regel så rik visuell information, att vårt sysystem korrekt och stabilt kan härleda ljuskällorna, och hur de påverkar ljuset från föremålen vi betraktar, men med fotografier kan man enklare skapa en situation där informationen är mer tvetydig. Klänningen i #Dressgate är ett bra exempel på detta.

Synsystemet gör en tolkning av hur klänningen är belyst. Om vi tolkar att klänningen befinner sig i skugga kommer den att uppfattas som att den är guldfärgad och vit (eller ljusblå). Tolkar vi istället att klänningen är direkt belyst, upplevs klänningen som blå och svart. Sådana tvetydiga situationer brukar som regel leda till att synsystemet efter ett tag byter tolkning från den ena till den andra.

#Dressgate fick också resultatet att många forskare inom vision science ivrigt började diskutera klänningen  http://lpp.psycho.univ-paris5.fr/feel/?page_id=929  På några dygn hade flera forskare börjat utföra vetenskapliga tester samt använt klänningen i undervisningssammanhang. Ett populärkulturellt internet-fenomen resulterade i ivriga vetenskapliga diskussioner och experiment.

#Dressgate är ett intressant exempel på där kulturella tolkningar och biologiska förklaringar möts; där internet-lore produceras med spekulationer och rykten, parallellt med vetenskapliga förklaringar, och där förståelsen för vårt synsystem och för människan som biologisk varelse utmanas. Att så många blev engagerade i klänningens färg antyder också något om vår inställning till vår syn och tron på att synsystemet och vårt seende bär samma biologiska funktion. Vad skall vi tro på om vi inte kan tro på det vi kan se med våra egna ögon?

Batman & Robin

Bild från Twitter

Helena Pettersson, docent i etnologi

*Stort tack till Linus Holm för vetenskaplig redogörelse av synsystem och färger. Holm är docent vid inst. för psykologi, Umeå Universitet. Hans forskning inkluderar bl.a. vision science och kognitiv neurovetenskap.