Britta Lundgren prisad av Kungliga Gustav Adolfs Akademien

britta

Britta Lundgren. Foto: Matilda Marshall

Idag har vi firat professor Britta Lundgren som tilldelas pris av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ur Torsten Janckes minnesfond. Britta tilldelas priset med för ”…grundläggande och betydelsefulla insatser att anbringa och utveckla etnologins genusperspektiv”. Läs mer på Humanistiska fakultetens hemsida.

Britta kommer att få sitt pris på Uppsala slott den 6 november på akademins sammankomst, men redan idag firade vi alltså med prinsesstårta. Grattis Britta!

prinsesstarta

Foto: Matilda Marshall

Disputation: The Body in Pain and Pleasure

På fredag den 25 september är det dags för disputation för en av våra etnologidoktorander. Magnus Stenius försvarar avhandlingen The Body in Pain and Pleasure: An Ethnography of Mixed Martial Arts. Disputationsakten sker i Hörsal G i Humanisthuset klockan 10.00-12.00 och opponent är Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi från Lunds Universitet. Välkomna!

Här kan du läsa en intervju med Magnus. Vill du läsa avhandlingen går den att ladda ner i digitalt format här.

Ny termin – nya etnologiska perspektiv

Höstterminen har precis dragiföreläsning pågår kopiat igång och vi välkomnar våra nya studenter!

Det är mycket som händer nu i höst. Förutom alla kurser har vi även disputationer på gång. Först ut, fredag den 25:e september klockan 10, är Magnus Stenius som disputerar med sin avhandling om MMA-sport: The Body in Pain and Pleasure, an Ethnography of Mixed Martial Arts. Mer om detta inom kort.

På Kafé Station kommer både Britta Lundgren (15 oktober) och Kristina Sehlin MacNeil (12 november) hålla vetenskapsluncher. Läs mer om vetenskapsluncherna.

Redan nu kan ni lyssna på Kristina Sehlin MacNeil, doktorand i etnologi, som igår intervjuades i Sameradion om kulturellt och strukturellt våld. Kristina berättar om en debattartikel som publicerades i Aftonbladet av LKAB och Laevas sameby för två år sedan och problematiken med denna debattartikel. Kristina har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om ämnet i Ethnologia Scandinavica (vol 45, 2015): Shafted: A Case of Cultural and Structural Violence in the Power Relations Between a Sami Community and a Mining Company in Northern Sweden. Lyssna på intervjun.

Återigen, välkomna till en spännande hösttermin!

Dags att FATTA man!

IMG_3621
I lördags (28/3) hade ”FATTA MAN”, ett panelsamtal under Umeå Open mind. FATTA MAN ingår i projektet FATTA (som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning) och handlar om att vända blicken mot killar och mäns attityder kring sexualitet och våld i alla dess former. I panelen som tog plats på kulturväven i Umeå, medverkade förutom jag själv, Adam Tensta, William Spetz, Svante Tidholm (grundare av Fatta man) och grundaren av FATTA, Ida Östensson, som också modererade samtalet.

Fatta man är alltså en rörelse som kämpar mot sexuellt våld och som arbetar med att upplysa och försöka förändra killar och mäns attityder och tankar kring maskulinitet. Under panelsamtalet diskuterades allt från pojkar och killars attityder på högstadiet till normer kring manlighet som män förhåller sig till i alla tänkbara former.

IMG_3602

FATTA man panelsamtal under Umeå Open Mind. Moderator Ida Östensson, William Spetz, Adam Tensta, Magnus Stenius och Svante Tidholm. Foto: Evelina Liliequist

Artisten Adam Tensta berättade om sitt engagemang för unga män och hans tankar kring artister och sexism till killar i förorten Tensta där han själv är bosatt. William diskuterade högstadiet och frånvaron av att ha verktyg för att förstå manlighet, killar, genus och pojkar mm under den perioden mm. Svante fick berätta om hans arbete kring manlighet och att sätta fokus på att män också själva måste börja ta ansvar för detta arbete. Jag själv fick ganska svåra frågor att besvara kring hur vi kan förändra mäns attityder till våld mm. Det var en viktig och spännande debatt som lärde mig mycket kring hur hen som forskare engagerar sig och möter publiken och människan direkt på plats bl.a.

IMG_3615

Magnus Stenius, doktorand i etnologi, lyfte vikten av att som forskare våga gå utanför våra ”skyddsmurar” uppe på universitetet och möta människan utanför våra institutioner och diskutera direkt med människor, publiken och bland annat ta del i debatter. Foto: Evelina Liliequist.

Det jag framförallt tar med mig var vikten av att som forskare våga gå utanför våra ”skyddsmurar” uppe på universitetet och möta människan utanför våra institutioner och diskutera direkt med människor, publiken och ta del i debatter mm. Vi behövs där ute också och inte bara i texterna, något som flera i publiken kom fram och också tyckte att det var bra att jag vågade ta upp detta ämne. För verkligheten existerar utanför våra korridorer, något som vi som etnologer är bra på att hörsamma, då vi fältarbetar genom etnografin och träffar våra deltagare i en studie och dessutom ibland lever med dem under kortare och längre perioder.

Sammantaget var det en riktigt bra paneldiskussion som avslutades med middag och en spelning på Umeå Open på kvällen med artisterna Erik Rapp, Adam Tensta och Zacke, m.fl. på Guitars, där låten ”Det börjar med mig” fick avsluta en fin och härlig heldag som balanserade samtalet mellan forskning, aktivism, kamp, genus, utbildning, rättvisa och normer rörande pojkar, killar och män i samhället på alla plan.

 

Magnus Stenius, Doktorand i Etnologi vid institutionen för kultur och medievetenskaper och knuten till genusforskarskolan vid Umeå Centrum för Genusstudier.

Tanten återigen nedprioriterad

Den senaste veckan har debatten gått varm kring Tantteatern efter att de nekats verksamhetsbidrag. Tantteatern har som syfte att producera och diskutera scenkonst som fokuserar på den medelålders och äldre kvinnan. I dagens blogginlägg tar Marianne Liliequist, professor i etnologi och en av redaktörerna för boken Tanten vem är hon? En (t)antologi till orda.

Featured image

Karin Larsson och Kajsa Reicke, Tantteatern. Foto: Freja Wagner

Beskedet om att Tantteatern tvingas stänga ner sin verksamhet är ännu ett exempel på den låga status som medelålders kvinnlig publik har. Kulturtant är ett ord som används på olika sätt. I en del sammanhang används det som en nedvärdering och generalisering för den kulturbärande medelålders kvinnan. Hon som i större utsträckning än andra besöker teatrar konserter och museiutställningar. Men detta ses ibland som ett problem. Kulturinstitutioner beklagar gång på gång att dom ”bara” når den vanliga publiken av medelålders kvinnor. Men kulturtant är också ett allt mer erövrat begrepp, en hyllning av de kulturkonsumerande äldre kvinnorna. Tanten är en tacksam symbol att använda som utgångspunkt för vår tids syn på ålder. Detta har tantteatern utnyttjat och i en rad föreställningar problematiserat tanten i betydelsen den medelålders eller äldre kvinnan. Finns tanten? Tanten beskrivs ofta med en motsägelsefull dubbelhet. Hon representerar trygghet och beständighet men också osynlighet och maktlöshet. Hon är både tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Få definierar sig själva som tant. Det är andra som tillskrivs detta epitet. Tantteatern har samarbetet med oss i TantForsk! i denna uppgift att vända och vrida på det åldersrelaterade begreppet tant. Låt oss upphöra med att osynliggöra tanten! Låt oss istället fortsätta att ställa tanten i rampljuset i såväl forskning som teatersammanhang! STÖD TANTTEATERN!

Marianne Liliequist

Tidigare inlägg i debatten:

http://www.vk.se/1398909/malin-ronnblom-ar-lobbying-legitim-strategi-i-umea
http://www.vk.se/1401297/skarpning-kulturnamnden

Luciatåg och föränderlighet

Imorgon är det luciadagen och redan idag kommer det lussas i skolor i hela landet. De senaste åren har lucia debatterats i media när manliga lucior valts eller karaktärer uteslutits från tågen, något som rört upp känslor. Traditionen med luciatåg har över tidens gång förändrats och integrerat olika traditioner från olika håll. Ändå framställs firandet som väldigt svenskt och traditionsbundet. Om detta och lite till går det att höra i podcasten Mediespanarna från förra året där jag samtalar med Jesper Enbom och Erik Lindenius. Lyssna på podcasten här!

VM i fotboll ur etnologiska perspektiv

Idag börjar VM i fotboll i Brasilien. För många blir det en fest – för många andra en pest. Hur angår det en etnolog? På massor av olika sätt!

Fotbolls-VM berättar om kön. Inte bara genom att lagen ska vara enkönade; män och kvinnor deltar inte ens i samma turnéring. Det finns VM i fotboll och VM i damfotboll och de hålls på olika plats och år. (Andra könskategorier finns inte i fotboll.) VI kommer att få se många exempel på ”manliga beteenden” – en del uppmuntrade, andra blir bestraffade (våldsamhet, skymfande språk). Intressant nog kommer vi att i en miljö som räknas som homofob få se män som kramar och pussar varandra.  Det handlar också om nationer, eller rättare sagt självständiga stater, och om att identifiera sig med en nation.  Och, att identifiera nationer: fotbollen håller vid liv en mängd stereotypa tankar om t ex effektivitet, individualism, hängivenhet, lekfullhet, feghet som typiska för hela folk.

Som de flesta idrotter handlar fotboll om kroppar som presterar: springa snabbt, jonglera bollar, skjuta med precision, reagera blixtsnabbt. Men till skillnad från t ex friidrott där det handlar om en individuell prestation i taget värderar fotbollen både fysiska prestationer och planering, strategi, list och samarbete. Individers förmåga att arbeta i grupp, och att underordna sig gruppens mål och tränarens/ledarens direktiv, är egenskaper som oftast ger framgång.

Fotboll är både ett spel och ett skåde-spel. Det är inte bara spelarnas kroppar som presterar; det måste finnas en publik som lever sig in i spelet, engageras av vad den ser, får adrenalinkickar när en möjlig målsituation etableras eller en konstfull bollhantering presteras. Ett mål ska skapa jublande människor som hoppar upp från sina sittplatser.

Fotbolls-VM berättar också om hur vardagslivet är organiserat, genom att invadera det. Människor kommer att lägga om sömn- och matvanor, styra om sin uppmärksamhet, låta fotbollen bli första samtalsämne. Konflikter uppstår i familjer och på arbetsplatser när man inte är överens om vilken plats fotbollen ska ta.

Och fotbollen är precis som vardagstillvaron medialiserad. Vi kommer inte bara att diskutera matcher, utan också TV-kommentatorer, kameravinklar, bildproducenter. Spelare bedöms både för vad de gör på planen och för vad de säger på presskonferenser.

Ett par doktorsavhandlingar i etnologi som är intressanta i sammanhanget är Jesper Fundbergs Kom igen, gubbar! om pojkfotboll och maskuliniteter och Fredrik Schougs Intima samhällsvisioner: sporten mellan minimalism och gigantism.

Alf Arvidsson