Vill du studera hur vi lever våra kulturella och sociala liv? Läs etnologi i vår!

vardagsdetektiv etnologi etnologer studera Umeå universitet

Nu är det dags att söka till vårens utbildningar! På Umeå universitet erbjuder vi ett spännande utbud av kurser både på nätet och campus. Hos oss är du välkommen som student oavsett var du bor och vill läsa på distans eller om du vill läsa terminslånga campusplaceradekurser, program eller kortare kurser. Se hela vårt kursutbud här: http://www.kultmed.umu.se/utbildning/kurser/?code=405&amne=Etnologi 

Nytt för vårterminen är bland annat nätkursen Digital etnografi där du som student tränas i att analysera sociala och kulturella sammanhang på internet. Vi startar också nätkursen Mångfald i lärandemiljöer som riktar sig till lärarstudenter, lärare och andra som är intresserade av betydelser av normer kring till exempel kön/genus, sexualitet, klass och etnicitet i lärandemiljöer.

Sista ansökningsdag till vårens kurser är 16 oktober. Välkommen som student hos oss i vår!

Christine Bylund medverkar i P4 Västerbotten

IMG_7314

Christine Bylund, doktorand i etnologi. Foto: Alexander Mahmoud

Christine Bylund, doktorand i etnologi forskar om förändringarna av möjligheterna för personer med normbrytande funktionsvariationer att bilda familj. I P4 Västerbotten berättar hon mer om sitt avhandlingsprojekt, lyssna här.

Höstterminen är igång

2016-09-27-13-29-31Sedan några veckor är höstterminen i full gång. Vi har fått en ny kull studenter på Kulturanalysprogrammet och distanskursen Etnologi A2: Ritualer i samhället och kulturanalys i det förflutna är igång. Vi är också glada över att ha fått två nya doktorander i etnologi hos oss: Christine Bylund och Linnea Helmersson. Deras forskning rör välfärd och familjeliv för personer med normbrytande funktionalitet respektive berättelser och autenticitet inom polska och lindy hop. Christine och Linnea kommer under hösten att presentera sig och sin forskning mer ingående här på bloggen under hösten.

Ett nytt nummer av Kulturella Perspektiv har också hunnit lämna tryckpressarna. Nummer 2/2016 har temat Konsumtionskultur och digitalisering.

Håll utkik här och på vår Facebook-sida för senaste nytt hos etnologerna på Umeå universitet!

Varför gör vi på detta viset?

Vill du också veta varför? Än finns det möjlighet att göra en sen ansökan till höstens kurser i etnologi. Sen anmälan gör du på antagning.se.

Videon är gjord av Märta Gustafsson, Saga Bengtsson, Sara Eklund, Sara Granberg, Sofia Damren och Viktoria Lindkvist, studenter på programmet för medie-och kommunikation med inriktning mot strategisk kommunikation.

vardagsdetektiv

Läs mer om etnologi på Umeå universitet på vår hemsida.

Uppsatstider del 2

acw.kp.13

Dagens bloggförfattare är AnnCristin Winroth, ämneskoordinator i etnologi

När våren verkligen har nått Umeå och fåglarna kvittrar för fullt sammanfaller det med två saker, planering av höstens kurser och handledning av uppsatser. Det har blivit en del kvällar genom åren som jag suttit och läst olika versioner av uppsatsmanus i god vetskap om att det pulserar av studentforskning på universitet i april – maj varje år. Jag sitter nu med årets B-uppsatsämnen och förbereder en första handledning. Det är alltid lika spännande att se vilka ämnen studenterna väljer att skriva om. I etnologiämnets historia har vi ju en lång tradition av att låta studenter redan andra terminen få välja ämnen och utforma sin egen forskningsinriktning. Vi handledare lär oss varje gång en hel del om fält vi inte känner till sedan tidigare och studenterna tränas i att skapa och genomföra en forskningsuppgift. Det gäller att sätta villkor och ramar för studenternas processer, att stötta dem när förvirringen, tvivlet eller frustrationen sätter in men också att glädjas med dem när arbetet är klart, när de fått distans till processen och kan hålla med om att det är blev ju riktigt bra, ”jag har forskat på riktigt och gjort ett seriöst inlägg i en fråga” inom akademin men genom fältarbetet med kopplingar ute i samhällsdebatten, i förhandlingar i vardagslivet, diskussioner på nätet med mera. Vad har då studenterna i etnologi B valt i år? Ja i vår studeras teman som svenskfödda kvinnors som konverterat till islam, en studie om polyamorösa förhållanden, något så klassiskt men ändå outforskat som hur vi firar födelsedagar, uppfattningar om frisyrer, praktiker som handlar om manlighet och dans, genusstrukturer inom musikundervisning, användningen av smart-phones, kodad klädsel på musikfestivaler, demokratiska frågor inom hardcorescener, hur män väljer att porträttera sig själva på dejtingappen Tinder, förutsättningar för kvinnor att träna kampsport, förändringar i veganrörelsen i Umeå med flera ämnen.

/AnnCristin Winroth
Ämneskoordinator i etnologi

Vill du läsa Etnologi?
Just nu har du möjlighet att söka ett flertal kurser inom ämnet etnologi  Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information, kontakta:
AnnCristin Winroth, Ämneskoordinator i etnologi
ann.cristin.winroth@umu.se

Etnologer skriver och fikar

2016-01-14 14.41.53

Kulturella perspektiv nr 3-4 2015 – nu på våra skrivbord.

Här på institutionen för kultur- och medievetenskaper i Umeå har vi en återkommande tradition. Varje gång ett nytt nummer av Kulturella Perspektiv utkommer bjuder chefredaktör Roger Jacobsson på tårta till uppackandet av tidskriften. Det är en uppskattad tradition.

Idag var det dags igen då ett stort dubbelnummer lanserades och tidskriften fått förnyat förtroende från Vetenskapsrådet. Nummer 3-4 (2015) har temat Etnologer som lutar sig ut från sina forskarbord. De inbjudna forskarna har fått utgå från vad de hade på sitt arbetsbord och tar oss bland annat till vintagemarknader, på digitala resor, in i diskussioner om våld, till naturhistoriska utställningar och på vandring med David Bowie i Berlin.

Läs mer om Kulturella Perspektiv här.

 

Ny termin – nya etnologiska perspektiv

Höstterminen har precis dragiföreläsning pågår kopiat igång och vi välkomnar våra nya studenter!

Det är mycket som händer nu i höst. Förutom alla kurser har vi även disputationer på gång. Först ut, fredag den 25:e september klockan 10, är Magnus Stenius som disputerar med sin avhandling om MMA-sport: The Body in Pain and Pleasure, an Ethnography of Mixed Martial Arts. Mer om detta inom kort.

På Kafé Station kommer både Britta Lundgren (15 oktober) och Kristina Sehlin MacNeil (12 november) hålla vetenskapsluncher. Läs mer om vetenskapsluncherna.

Redan nu kan ni lyssna på Kristina Sehlin MacNeil, doktorand i etnologi, som igår intervjuades i Sameradion om kulturellt och strukturellt våld. Kristina berättar om en debattartikel som publicerades i Aftonbladet av LKAB och Laevas sameby för två år sedan och problematiken med denna debattartikel. Kristina har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om ämnet i Ethnologia Scandinavica (vol 45, 2015): Shafted: A Case of Cultural and Structural Violence in the Power Relations Between a Sami Community and a Mining Company in Northern Sweden. Lyssna på intervjun.

Återigen, välkomna till en spännande hösttermin!

”Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?”

158462_lundgren-britta-portratt-maw

Britta Lundgren, professor i etnologi, medverkade den 5:e mars 2015 på temadagen Samhällets utmaningar 2015 som anordnades av Umeå universitet och SLU. Britta talade om lärdomar av massvaccineringen i samband med utbrottet av svininfluensan. Dagen filmades av UR Samtiden och föreläsningarna kan nu ses online på UR:s hemsida.

Se Britta Lundgrens presentation Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?”.

”Att läsa etnologi ger dig Aha-upplevelser utöver det vanliga!”

IMG_2671

Möt Lis-Mari Hjortfors, etnolog på det lulesamiska museet Árran (tjänstledig) och doktorand på institutionen för språkstudier/Vaartoe-CeSam centrum för samisk forskning. 

– Mitt forskningsprojekt handlar om Laestadianismens påverkan på samernas identitet och traditioner i lulesamiskt område. Jag vill jämföra varför det så stor skillnad på väckelserörelsen mellan Sverige och Norge. Det är samma släkt på varsin sin sida om gränsen. Jag kommer att använda mig av etnografiska metoder så som intervjuer och deltagande observation samt en del arkivstudier. Fokus är på samtiden.

Min grundutbildning var kulturvetarlinjen med inriktning etnologi. Jag har också läst arkeologi, kulturminnesvård, museologi, samisk religion mm. Jag ville läsa etnologi för att förstå hur olika individer och sociala grupper i samhället gestaltar sin tillvaro utifrån sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar.

Jag valde också etnologi för att bättre förstå vilken roll kön och/eller människornas tillhörighet till en viss klass, generation eller etnisk grupp har för betydelse i sammanhanget, och på vilka sätt man påverkas av rådande maktstrukturer och samhällsnormer. Jag var speciellt intresserad av hur den samiska kulturen var synlig eller osynlig i samhället.

Folkloristik var särskilt givande
– Jag tyckte särskilt mycket om inslagen om folkloristik och att arbeta med levnadsberättelser. Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med etnologisk dokumentation. Det har varit viktigt att få den muntliga historierna på pränt och att intervjuer är en viktig källa. Jag själv är lulesame och har haft det som mitt kall att dokumentera det samiska för eftervärlden och kommande generationer.

Vem skulle du rekommendera att läsa etnologi och varför? 
– 
Jag skulle vilja att var och en som går på universitet skulle få med sig någon kurs i etnologi. Etnologi är ett ämne som alla borde läsa. Det är så fantastiskt när man börjar förstå sociala och kulturella sammanhang. Att det finns strukturer, makt och genus i samhället både synligt och osynligt. Att läsa etnologi ger dig Aha-upplevelser utöver det vanliga!

Vill du läsa etnologi till hösten? Sök senast 15 april!

Döden, döden, döden

Skärmavbild 2015-03-26 kl. 10.53.49

Långfredag, dagen som ”firas” till minne av Jesu korsfästelse. Långfredag skulle präglas av sorg och stillhet eftersom dagen hade varit varit lång och plågsam för Jesus på korset. I Sverige fanns fram till 1969 ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. Därför var affärer, restauranger och danslokaler stängda. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat (Källa: Nordiska museet). Läs mer om Långfredag och andra dagar under påsken på Nordiska museets hemsida.

Hur kan vi förstå döden ur ett kulturellt perspektiv? Läs mer om detta i Kulturella Perspektivs temanummer: Perspektiv på döden.