Christine Bylund medverkar i P4 Västerbotten

IMG_7314

Christine Bylund, doktorand i etnologi. Foto: Alexander Mahmoud

Christine Bylund, doktorand i etnologi forskar om förändringarna av möjligheterna för personer med normbrytande funktionsvariationer att bilda familj. I P4 Västerbotten berättar hon mer om sitt avhandlingsprojekt, lyssna här.

Annonser

Höstterminen är igång

2016-09-27-13-29-31Sedan några veckor är höstterminen i full gång. Vi har fått en ny kull studenter på Kulturanalysprogrammet och distanskursen Etnologi A2: Ritualer i samhället och kulturanalys i det förflutna är igång. Vi är också glada över att ha fått två nya doktorander i etnologi hos oss: Christine Bylund och Linnea Helmersson. Deras forskning rör välfärd och familjeliv för personer med normbrytande funktionalitet respektive berättelser och autenticitet inom polska och lindy hop. Christine och Linnea kommer under hösten att presentera sig och sin forskning mer ingående här på bloggen under hösten.

Ett nytt nummer av Kulturella Perspektiv har också hunnit lämna tryckpressarna. Nummer 2/2016 har temat Konsumtionskultur och digitalisering.

Håll utkik här och på vår Facebook-sida för senaste nytt hos etnologerna på Umeå universitet!

Föredrag på Luleå Pride: Sociala nätverkssajter för icke-heterosexuella

IMG_8071

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi, digital humaniora

Hej, tänkte bara berätta… Jag har blivit inbjuden att hålla ett föredrag på Luleå Pride den 18:e juni om mitt pågående avhandlingsarbete. I min avhandling analyserar jag betydelsen av sociala nätverkssajter för icke-heterosexuella personer, bland annat framskymtar teman om nätet som en dörröppnare och för andra som en plats där en digital garderob behövs. Detta och lite till kommer jag berätta mer om i Luleå, varmt välkommen då!

Tid: Lördag 18 juni 16:00-16:45
Sessionssalen stadshuset
Om du vill veta mer om mitt avhandlingsprojekt eller komma i kontakt med mig så finns mer info här.

 

Ny termin – nya etnologiska perspektiv

Höstterminen har precis dragiföreläsning pågår kopiat igång och vi välkomnar våra nya studenter!

Det är mycket som händer nu i höst. Förutom alla kurser har vi även disputationer på gång. Först ut, fredag den 25:e september klockan 10, är Magnus Stenius som disputerar med sin avhandling om MMA-sport: The Body in Pain and Pleasure, an Ethnography of Mixed Martial Arts. Mer om detta inom kort.

På Kafé Station kommer både Britta Lundgren (15 oktober) och Kristina Sehlin MacNeil (12 november) hålla vetenskapsluncher. Läs mer om vetenskapsluncherna.

Redan nu kan ni lyssna på Kristina Sehlin MacNeil, doktorand i etnologi, som igår intervjuades i Sameradion om kulturellt och strukturellt våld. Kristina berättar om en debattartikel som publicerades i Aftonbladet av LKAB och Laevas sameby för två år sedan och problematiken med denna debattartikel. Kristina har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om ämnet i Ethnologia Scandinavica (vol 45, 2015): Shafted: A Case of Cultural and Structural Violence in the Power Relations Between a Sami Community and a Mining Company in Northern Sweden. Lyssna på intervjun.

Återigen, välkomna till en spännande hösttermin!

”Att läsa etnologi ger dig Aha-upplevelser utöver det vanliga!”

IMG_2671

Möt Lis-Mari Hjortfors, etnolog på det lulesamiska museet Árran (tjänstledig) och doktorand på institutionen för språkstudier/Vaartoe-CeSam centrum för samisk forskning. 

– Mitt forskningsprojekt handlar om Laestadianismens påverkan på samernas identitet och traditioner i lulesamiskt område. Jag vill jämföra varför det så stor skillnad på väckelserörelsen mellan Sverige och Norge. Det är samma släkt på varsin sin sida om gränsen. Jag kommer att använda mig av etnografiska metoder så som intervjuer och deltagande observation samt en del arkivstudier. Fokus är på samtiden.

Min grundutbildning var kulturvetarlinjen med inriktning etnologi. Jag har också läst arkeologi, kulturminnesvård, museologi, samisk religion mm. Jag ville läsa etnologi för att förstå hur olika individer och sociala grupper i samhället gestaltar sin tillvaro utifrån sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar.

Jag valde också etnologi för att bättre förstå vilken roll kön och/eller människornas tillhörighet till en viss klass, generation eller etnisk grupp har för betydelse i sammanhanget, och på vilka sätt man påverkas av rådande maktstrukturer och samhällsnormer. Jag var speciellt intresserad av hur den samiska kulturen var synlig eller osynlig i samhället.

Folkloristik var särskilt givande
– Jag tyckte särskilt mycket om inslagen om folkloristik och att arbeta med levnadsberättelser. Jag har i hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med etnologisk dokumentation. Det har varit viktigt att få den muntliga historierna på pränt och att intervjuer är en viktig källa. Jag själv är lulesame och har haft det som mitt kall att dokumentera det samiska för eftervärlden och kommande generationer.

Vem skulle du rekommendera att läsa etnologi och varför? 
– 
Jag skulle vilja att var och en som går på universitet skulle få med sig någon kurs i etnologi. Etnologi är ett ämne som alla borde läsa. Det är så fantastiskt när man börjar förstå sociala och kulturella sammanhang. Att det finns strukturer, makt och genus i samhället både synligt och osynligt. Att läsa etnologi ger dig Aha-upplevelser utöver det vanliga!

Vill du läsa etnologi till hösten? Sök senast 15 april!

”Varför jag blev etnolog” – del 3

Mitt första möte med etnologin var via min bästa kompis som läste A-kursen i etnologi vid Umeå universitet. Hon var helt såld på ämnet och vi pratade varje gång vi sågs om vad läraren hade sagt på lektionerna, vilka kursböcker hon läst och vilka seminarier hon deltagit i. Vi pratade om feminism, genus, etnicitet, life scripts, livet som berättelse, folkloristik, musik och populärkultur. Det kändes som att jag var en etnologstudent vid sidan av, en tidig distansstudent skulle en kunna säga.

Min första etnologikurs som jag läste var sommarkursen Feminism & populärmusik där lärarna kom från etnologi och musiketnologi. Jag minns att vi första dagen skulle ta med oss vår favoritskiva av valfri artist. Jag valde Kate Bushs debutalbum ”The Kick Inside”. Valet av album skulle sedan ligga till grund för vår slutliga examinationsuppgift där albumet skulle analyseras utifrån olika feministiska perspektiv. Kursen fick mig att helt tänka om vad gällde mina planer för min universitetsutbildning och inspirerad av mina nya insikter hoppade jag av Pol. Mag-programmet och började läsa genusvetenskap A-C (dåvarande Makt & Kön). Jag minns att mina lärare i genusvetenskap var förundrade över att jag använde mig av så många referenser till etnologiska texter när jag skrev mina uppsatser eftersom jag inte läst etnologi. Jag tänkte mycket på detta och kände att nu ska jag läsa etnologi från A till Ö, eller snarare från A- till D-kursen!

Första dagen på A-kursen i etnologi kände jag mig hemma och så inspirerad när vår lärare hälsade oss välkomna och gick igenom kursplanen. Jag tänkte att nu får jag vältra mig i etnologi i två år. Samma dag hade min bästa kompis haft sin första dag på Kulturanalysprogrammet. Jag kommer ihåg att jag satt och väntade på henne utanför lektionssalen i dåvarande C2-korridoren i Humanisthuset när en av etnologilärarna gick förbi. Hon kände igen mig från genusvetenskapen där hon undervisat ett antal gånger. Hon frågade vad jag gjorde. Jag sa att jag äntligen läste etnologi och att jag just nu väntade på min bästa kompis som precis börjat läsa kulturanalys. Läraren föreslog att även jag borde läsa K-programmet med tre argument: 1) kulturanalys är en del av ämnet etnologi men med en mer arbetsmarknadsinriktad profil, 2) jag skulle få läsa fyra år med min bästa kompis och slutligen 3) jag skulle få en kanelbulle. Tre övertygande argument som fick mig att skriva in mig som programstudent samma dag.

Efter min universitetsexamen har jag jobbat som dansproducent, ett arbete som jag fick mycket tack vare min utbildning där arbetsgivaren framför allt uppskattade min breda förståelse av kulturbegreppet som något som inte endast innefattar kultur som scenkonst utan som något som berör människor: våra liv, val, tankar, möjligheter, begränsningar och drömmar. Efter några år i kulturbranschen är jag nu doktorand i etnologi och undersöker olika relationer mellan människor och icke-människor, närmare bestämt människor och djur respektive människor och robotar/artificiell intelligens. Jag vet inte inom vilket annat ämne jag dels skulle kunna få ägna mig åt detta spännande ämne och dels få en sådan bred teoretisk grund och förståelse för att kunna genomföra detta.

IMG_2700

Johan Hallqvist är sedan september 2014 doktorand i etnologi vid Institutionen för Kultur- och Medievetenskaper samt Umeå Centrum för Genusstudier vid Umeå universitet. Johan har en magisterexamen i kulturanalys och en kandidatexamen i genusvetenskap. Johans avhandling undersöker relationer mellan människor och icke-människor såsom människa och djur samt människa och robot/artificiell intelligens.

Nya etnologidoktorander

Nyligen har två nya doktorander antagits i etnologi i Umeå.  Evelina Lindahl har blivit anställd på en tjänst med inriktinng mot digital humaniora, som del av fakultetens satsning på det området. Så här presenterar hon sitt projekt:

Hbtq-personer online – den digitala öppenheten för alla? Syftet med den här studien är att kartlägga olika forum för hbtq- personer på sociala medier som t ex Facebook och andra digitala mötesplatser för  hbtq-personer samt undersöka hur de förhåller sig till dessa. Hur använder hbtq-personer sociala forum på internet och vilken betydelse tillskriver de dem? Hur förhåller de sig till öppenheten online? Äldre hbtq-personers erfarenheter och tankar kommer att vara centralt i avhandlingen.

Johan Hallqvist har blivit anställd på en tjänst inom genusforskarskolan. Hans projekt heter Crossing borders of (human) friendship – an intersectional study of gender, age and humanity in alternative relations. “Syftet med avhandlingsprojektet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på kön, ålder och mänsklighet, undersöka vänskapsdiskurser som på olika vis bryter mot dominerande föreställningar om vänskap: relationen människa-djur, människa-människa via onlinespel samt människa-robot. Centrala frågeställningar är: Hur beskrivs och upplevs vänskap och gränser för vänskap av människor i alternativa vänskapsrelationer? Hur görs kön, ålder och mänsklighet i alternativa vänskapsrelationer? Hur reglerar normerande föreställningar om vänskapsrelationer mänsklighet, kön och ålder i alternativa vänskapsrelationer? Hur upprätthåller talet om alternativa vänskapsrelationer normerande vänskapsdiskurser?”

Vi hälsar våra nya kollegor varmt välkomna!