Ny bok: Musik, ritual och plats

arvidsson-musik-ritual-och-plats

Musik, ritual och plats av Alf Arvidsson.

Lagom till jul har Alf Arvidsson släppt en ny bok med titeln Musik, ritual och plats: Lokal tillhörighet i Holmsund under 1980-talet. Boken är utgiven av Umeå universitet i skriftserien Etnologiska skrifter.

”Kan musik skapa lokal gemenskap? Vilken plats har musik i lokala ceremonier och högtider? Hur väljer musiker vad de ska spela? Vilken musik passar till en given situation? Vad krävs av en konferencier? Kan musik ge en liten ort plats i massmedierna? I denna studie analyseras hur lokala musiker och andra offentliga personer bidrog till det offentliga livet och lokal identitet i Holmsund under 1980-talet. Den är också ett bidrag till diskussionen om dokumentation och insamlingsprinciper inom kulturarvsområdet.”

Om firande av Allhelgona i dagens Folkbladet

2016-11-04-13-58-47

Uppslag i Folkbladet 4/11 2016.

Inför allhelgonahelgen intervjuas professor Alf Arvidsson i dagens Folkbladet (en av lokaltidningarna i Västerbotten). För den med digital prenumeration går intervjun att läsa i sin helhet här.

Ur artikeln:

”I slutändan kanske Halloween och Allhelgona kan fylla olika funktioner för samma högtid. Att de kompletterar varandra.

En för att fira och en för att minnas.

– Här finns det en fråga om generationer. Vad som händer längre fram i livet. Då kanske man har mer behov att fira Alla helgons dag, avslutar Alf Arvidsson.”

Berättade – uttryck, samspel, förhandlingar

2014-12-19 13.18.02

KP nr 4/2014

Det lider mot jul och tryckpressarna här på universitetet har gått varma. Ytterligare ett nummer av Kulturella Perspektiv har utkommit denna vecka. Nr 4/2014 går under temat Berättande – uttryck, samspel, förhandlingar. I detta nummer kan ni läsa följande artiklar:

Alf Arvidsson och Katarzyna Wolanik Boström – Berättande: uttryck, samspel, förhandling

Daniel Andersson – ”En sån här flummig typ, det har jag då aldrig tänkt att jag skulle bli” Nattativ praktik och identitet i intervjuer med småskaliga ekologiska lantbrukare i övre Norrland

Katarzyna Wolanik Boström – Migrationsberättelser i samspel

Coppélie Cocq – Att intervjua och återberätta: Intervjuer, narrativ interaktion och berättigande

Alf Arvidsson – Berättelse, beskrivning, auktoritet

Asbjørg Westum – Om språkbruk, generaliseringar och ett besvärligt material

Läs mer om Kulturella Perspektiv eller beställ en prenumeration i julklapp här.

Etnologin och det förflutna

2014-12-16 15.05.36

KP nr 3/2014

Det senaste numret av den etnologiska tidskriften Kulturella Perspektiv (nr 3/2014) har precis kommit. Denna gång är det ett metodnummer vid namn Etnologin och det förflutna som fokuserar på det historiska perspektivet som har en viktig roll i etnologins ämnesidentitet.

I detta nummer medverkar:

Maria Vallström och Rebecka Lennartsson – Etnologin och det förflutna: Plocka russinen ur kakan eller missa Jesusbarnet i krubban

Rebecka Lennartsson – Arkivetnografi eller Reflektioner över en tappad biljett

Alf Arvidsson – Medhårs eller mothårs: Etnologisk forskning i relation till intern historieskrivning

Helena Hörnfeldt – Etnologiska möjligheter: Om rörlighet mellan historia och samtid

Maria Vallström – ”Vem ska befria mig från detta förskräckliga förflutna?” Om patientperspektiv, historia och metod

Mikael Vallström – Livsviktig historia?: Bäsksjöbrev, självbiografiskt berättande och existensfrågans metodologi

Sven-Erik Klinkmann – Roy Rabb och anakronismen

Kulturella Perspektiv ges ut vid Umeå universitet. Mer information om tidskriften, prenumeration och tidigare nummer går att läsa här.

Ny bok om musikskapandets vardag

2014-12-08 16.21.55Idag var det bokrelease på institutionen av Bilder ur musikskapandets vardag: Mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik och redaktör Alf Arvidsson höll en presentation. Antologin innehåller texter om musikskapande på olika områden så som musikaliska genres, populärmusik, folkmusik, tävlingar och festivaler.

Två Umeåetnologer bidrar med två kapitel vardera:

Alf Arvidsson: Komponerande som social process och Musiksskapandets frustrationer. 

Marika Nordström: Berättelser om skapandeprocesser inom populärmusiken och Berättelser om livet som musiker inom populärmusikfältet.

Varför jag blev etnolog – 1

Jag ville skriva och få texter publicerade – inte skönlitterärt, men reportage och intervjuer. Helst om ungdomars kultur (särskilt musik) men också om lokal historia, att låta äldre människor berätta den historia som inte fanns i skolböckerna, eller själv söka i arkiv. Journalistyrket verkade vara för nyhetsorienterat – det var när jag läste etnologi som sakerna föll på plats: här fanns både utrymme för de ämnen jag var intresserad av, möjligheterna att arbeta med intervjuer och skriva både för akademisk publik och en intresserad allmänhet.

Alf Arvidsson

VM i fotboll ur etnologiska perspektiv

Idag börjar VM i fotboll i Brasilien. För många blir det en fest – för många andra en pest. Hur angår det en etnolog? På massor av olika sätt!

Fotbolls-VM berättar om kön. Inte bara genom att lagen ska vara enkönade; män och kvinnor deltar inte ens i samma turnéring. Det finns VM i fotboll och VM i damfotboll och de hålls på olika plats och år. (Andra könskategorier finns inte i fotboll.) VI kommer att få se många exempel på ”manliga beteenden” – en del uppmuntrade, andra blir bestraffade (våldsamhet, skymfande språk). Intressant nog kommer vi att i en miljö som räknas som homofob få se män som kramar och pussar varandra.  Det handlar också om nationer, eller rättare sagt självständiga stater, och om att identifiera sig med en nation.  Och, att identifiera nationer: fotbollen håller vid liv en mängd stereotypa tankar om t ex effektivitet, individualism, hängivenhet, lekfullhet, feghet som typiska för hela folk.

Som de flesta idrotter handlar fotboll om kroppar som presterar: springa snabbt, jonglera bollar, skjuta med precision, reagera blixtsnabbt. Men till skillnad från t ex friidrott där det handlar om en individuell prestation i taget värderar fotbollen både fysiska prestationer och planering, strategi, list och samarbete. Individers förmåga att arbeta i grupp, och att underordna sig gruppens mål och tränarens/ledarens direktiv, är egenskaper som oftast ger framgång.

Fotboll är både ett spel och ett skåde-spel. Det är inte bara spelarnas kroppar som presterar; det måste finnas en publik som lever sig in i spelet, engageras av vad den ser, får adrenalinkickar när en möjlig målsituation etableras eller en konstfull bollhantering presteras. Ett mål ska skapa jublande människor som hoppar upp från sina sittplatser.

Fotbolls-VM berättar också om hur vardagslivet är organiserat, genom att invadera det. Människor kommer att lägga om sömn- och matvanor, styra om sin uppmärksamhet, låta fotbollen bli första samtalsämne. Konflikter uppstår i familjer och på arbetsplatser när man inte är överens om vilken plats fotbollen ska ta.

Och fotbollen är precis som vardagstillvaron medialiserad. Vi kommer inte bara att diskutera matcher, utan också TV-kommentatorer, kameravinklar, bildproducenter. Spelare bedöms både för vad de gör på planen och för vad de säger på presskonferenser.

Ett par doktorsavhandlingar i etnologi som är intressanta i sammanhanget är Jesper Fundbergs Kom igen, gubbar! om pojkfotboll och maskuliniteter och Fredrik Schougs Intima samhällsvisioner: sporten mellan minimalism och gigantism.

Alf Arvidsson