Varför gör vi på detta viset?

Vill du också veta varför? Än finns det möjlighet att göra en sen ansökan till höstens kurser i etnologi. Sen anmälan gör du på antagning.se.

Videon är gjord av Märta Gustafsson, Saga Bengtsson, Sara Eklund, Sara Granberg, Sofia Damren och Viktoria Lindkvist, studenter på programmet för medie-och kommunikation med inriktning mot strategisk kommunikation.

vardagsdetektiv

Läs mer om etnologi på Umeå universitet på vår hemsida.

Bullens pilsnerkorv, One Health och etnologiska studier

a726601083fe1328_org

Under sommaren 1953 skedde det så kallade Alvesta-utbrottet i Sverige. Det var ett utbrott av salmonella (då kallat paratyfus) i charkuterivaror från ett slakteri i Alvesta. Utbrottet förvärrades av en pågående arbetskonflikt, en värmebölja och brutna kylkedjor för transporterna av köttvaror från slakteriet. Nästan 9000 personer över hela landet insjuknade och 90 personer avled. Allmänhetens reaktioner var starka och för att sedermera återskapa förtroendet för charkuterivaror lanserades en garanterat salmonellafri köttkonserv, Bullens pilsnerkorv, där den dåvarande kände kocken Erik ”Bullen” Berglund fick personifiera korvprodukten och dess kvalitet.

salmonella

Tidningsurklipp som tidigare publicerats i SVA – 100 år av kunskap, och kom ut 2011. SVA betyder Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Utbrottet kom att bli början på ett intensifierat arbete för att skydda från framtida salmonellautbrott och också starten för att utveckla särskilda instanser för smittspårning och smittskydd, vilka sedan kom övergå i bland annat Smittskyddsinstitutet (ingår nu i Folkhälsomyndigheten).

Salmonellautbrottet är ett exempel på sjukdomar som går under beteckningen zoonoser, d.v.s. sjukdomar vi delar med djur. Det ökade medvetandet om zoonoser och hur människors och djurs villkor är sammanflätade har resulterat i den pågående vetenskapliga och politiska rörelsen ”One Health”. Den innefattar en världsomspännande strategi för mång- och tvärvetenskapligt samarbete inom alla aspekter av hälsa för människor och djur i samspel med miljön. One Health handlar bland annat om hur myndigheter och forskare bättre måste samarbeta för att lösa de utmaningar som den globala sjukdomsbördan utgör.

Det finns många brännande frågor att ta tag i. En sådan är antibiotikaresistens där kopplingarna mellan djur och människor är uppenbara. Brister inom djurhållning, matproduktion, nya infektionshot, hoten om nya pandemier och hur beredskap mot dessa kan utformas är frågor där One Health-perspektivet behövs och där kunskapsbasen måste breddas med nya vetenskapliga perspektiv. Det rör frågor rörande t.ex. värderingar, etik och moral, tillit, risk, hierarkier och makt. Likaledes teman kring livsstil, konsumtionsvanor, relationer, vardagsliv och yrkesliv. Här behövs etnologerna som med sina teorier och metoder kan skapa en djupare och användbar kunskap om dessa komplexa förlopp.

IMG_0031
– Britta Lundgren, professor i etnologi

Uppsatstider del 2

acw.kp.13

Dagens bloggförfattare är AnnCristin Winroth, ämneskoordinator i etnologi

När våren verkligen har nått Umeå och fåglarna kvittrar för fullt sammanfaller det med två saker, planering av höstens kurser och handledning av uppsatser. Det har blivit en del kvällar genom åren som jag suttit och läst olika versioner av uppsatsmanus i god vetskap om att det pulserar av studentforskning på universitet i april – maj varje år. Jag sitter nu med årets B-uppsatsämnen och förbereder en första handledning. Det är alltid lika spännande att se vilka ämnen studenterna väljer att skriva om. I etnologiämnets historia har vi ju en lång tradition av att låta studenter redan andra terminen få välja ämnen och utforma sin egen forskningsinriktning. Vi handledare lär oss varje gång en hel del om fält vi inte känner till sedan tidigare och studenterna tränas i att skapa och genomföra en forskningsuppgift. Det gäller att sätta villkor och ramar för studenternas processer, att stötta dem när förvirringen, tvivlet eller frustrationen sätter in men också att glädjas med dem när arbetet är klart, när de fått distans till processen och kan hålla med om att det är blev ju riktigt bra, ”jag har forskat på riktigt och gjort ett seriöst inlägg i en fråga” inom akademin men genom fältarbetet med kopplingar ute i samhällsdebatten, i förhandlingar i vardagslivet, diskussioner på nätet med mera. Vad har då studenterna i etnologi B valt i år? Ja i vår studeras teman som svenskfödda kvinnors som konverterat till islam, en studie om polyamorösa förhållanden, något så klassiskt men ändå outforskat som hur vi firar födelsedagar, uppfattningar om frisyrer, praktiker som handlar om manlighet och dans, genusstrukturer inom musikundervisning, användningen av smart-phones, kodad klädsel på musikfestivaler, demokratiska frågor inom hardcorescener, hur män väljer att porträttera sig själva på dejtingappen Tinder, förutsättningar för kvinnor att träna kampsport, förändringar i veganrörelsen i Umeå med flera ämnen.

/AnnCristin Winroth
Ämneskoordinator i etnologi

Vill du läsa Etnologi?
Just nu har du möjlighet att söka ett flertal kurser inom ämnet etnologi  Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information, kontakta:
AnnCristin Winroth, Ämneskoordinator i etnologi
ann.cristin.winroth@umu.se

Uppsatstider!

Det är bråda tider för studenterna på Kulturanalysprogrammet – vårtermin och uppsatsdags. En del studenter har erfarenhet av uppsatsskrivande från andra kurser, men de allra flesta skriver nu uppsats för allra första gången. Det är såklart förknippat med såväl nyfikenhet och iver som med nervositet och osäkerhet.

Detta är första inlägget av två om det pågående uppsatsarbetet. Nästa handlar om Etnologi B.

Fältarbeten i med- och motgång
Att skriva uppsats är en övning i akademiskt skrivande. Det är också en övning i att arbeta och tänka kulturanalytiskt kring ett eget material. Dessutom är uppsatsskrivande en möjlighet att fördjupa sig i något som intresserar en, en möjlighet att profilera sig. Studenterna har valt sina uppsatsämnen själva.

Uppsatsmomentet har föregåtts av ett moment om fältarbete. Att fältarbeta för att samla/skapa material till sin forskning är ett centralt och viktigt arbete, men svårt och ofta krävande. Studenterna väljer fritt sina metoder – insamlingsmetoder såväl som analysmetoder. Ofta har de tagit sina metodböcker ad notam och kombinerat olika sorters metoder och material, allt för att skapa förståelse för de kulturella fenomen som de studerar. Observationer, intervjuer och text- och bildanalyser är dock de vanligaste metoderna.

För de flesta studenterna tycks denna första erfarenhet av att samla material till en egen forskningsuppgift ha varit positiv. Några av dem berättar dock om oväntade och irriterande händelser; i några fall har inspelningsapparaturen havererat, några har haft problem med att hitta intervjupersoner, åter andra har genomfört intervjuer men insett att dessa av olika skäl inte kan användas. Även om sådana erfarenheter på sikt kan sägas vara lärorika är det såklart besvärligt och oroande i stunden. Det gäller att snabbt komma på alternativ!

bild 2

Några av de glada i grupphandledningsgrupp nr 3!

Angelägna uppsatsämnen!
Årets uppsatsämnen skvallrar som vanligt om en fingertoppskänsla för tendenser i tiden. I uppsatserna behandlas bland annat föreställningar om EU-medborgare och människovärde i ett EU-finansierat projekt, ungdomars tankar om svenskhet, kroppsnormer på Instagram och hur parnormer förhandlas i dokusåpan Ex on the beach. Någon skriver om staden ur ett tillgänglighetsperspektiv, någon annan om mäns delaktighet vid oönskade graviditeter och aborter. Ytterligare någon skriver om hur människor som inte identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln uppfattar och förhåller sig till begreppet ’transperson’. Det skrivs också uppsats om matnormer, hederskultur, program för internationella studenter, föreställningar om sexuellt våld vid konflikt och krig.

I några fall skrivs uppsatserna med koppling till något av institutionens forskningsprojekt. Tre av studenterna på Kulturanalysprogrammet skriver exempelvis sina uppsatser i anslutning till projektet Rural moral: mening, mobilisering och medborgarskap i initiativ för hållbar norrländsk landsbygd. Uppsatserna behandlar bland annat hur urbana normer kan ta sig uttryck i hur boende i norrländska inlandskommuner uppfattar politiker; hur föreställningar om land och stad influerar hur så kallade utflyttare som skulle vilja flytta tillbaka motiverar sina val att inte göra det; samt ungas upplevelser av, och sätt att skapa mening kring att bo på landsbygd.

Varför är det viktigt?
Uppsatsämnena handlar som synes om många olika saker. Gemensamt är dock att de försöker förstå samtiden. ”Varför gör folk som de gör?” är en vanlig fråga. Svaren på sådana frågor handlar ofta om att synliggöra de föreställningar som människor bär på: om rätt och fel, normalt och onormalt, fint och fult, eller om kön, sexualitet, klass, ålder och funktionalitet. Genom att undersöka de kulturella föreställningar som motiverar en organisations arbete blir det förhoppningsvis lättare att sedan diskutera och genomföra förändringar i riktlinjer och rutiner.

En av uppsatserna behandlar kvinnojourer och transpersoner. Här handlar det om att beskriva de normer och föreställningar som driver jourarbetet: Var kommer de ifrån? Men det handlar också om att reflektera över vad sådana normer gör, dvs. hur de skapar föreställningar om våld och kön, och påverkar vem som med lätthet kan betraktas som ett offer för våld i nära relationer och vem som hamnar längre ned på prioriteringslistan.

IMG_8305

Koncentrerad diskussion i handledningsgrupp nr 1. Bakom kameran: Evelina Liliequist.

Grupphandledning
På Kulturanalysprogrammet genomförs handledningen av b-uppsatser i form av grupphandledning. Det innebär att studenterna delas in i mindre grupper som tillsammans med lärare diskuterar de olika arbetena. Det har visat sig att själva stödjandet av andra och det kritiska läsandet av kursarnas texter är lärorikt och betydelsefullt även i det egna arbetet.

Uppsatsmomentet har bara just börjat. Om fem veckor kommer uppsatserna att vara klara!

– Anna Sofia Lundgren, momentansvarig för uppsatsmomentet

 

Vill du läsa Kulturanalysprogrammet?
Just nu har du möjlighet att söka till Kulturanalysprogrammet (OBS att Kulturanalysprogrammet har intag endast vartannat år). Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information, kontakta:
Bo Nilsson (bo.nilsson@umu.se), programföreståndare på Kulturanalysprogrammet.

 

Föredrag på Luleå Pride: Sociala nätverkssajter för icke-heterosexuella

IMG_8071

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi, digital humaniora

Hej, tänkte bara berätta… Jag har blivit inbjuden att hålla ett föredrag på Luleå Pride den 18:e juni om mitt pågående avhandlingsarbete. I min avhandling analyserar jag betydelsen av sociala nätverkssajter för icke-heterosexuella personer, bland annat framskymtar teman om nätet som en dörröppnare och för andra som en plats där en digital garderob behövs. Detta och lite till kommer jag berätta mer om i Luleå, varmt välkommen då!

Tid: Lördag 18 juni 16:00-16:45
Sessionssalen stadshuset
Om du vill veta mer om mitt avhandlingsprojekt eller komma i kontakt med mig så finns mer info här.

 

Studentuppdrag: Tempelhof – en återerövrad plats i staden

Sandra Andersson, Olivia Sjölén och Micaela Unée är studenter på Kulturanalysprogrammet, termin 4. Förra veckan deltog de på den utlandsexkursion som ingår i Kulturanalysprogrammet och i år genomfördes i Berlin. Tanken med att åka utanför landets gränser är bland annat att studera olika sätt som man kan arbeta med kulturanalys. Studenterna fick under veckan också genomföra individuella studentuppdrag. I denna bloggpost berättar Sandra, Oliva och Micaela om sin observation av Tempelhof  – en återerövrad plats i staden.

IMG_7802

Sandra Andersson, Olivia Sjölén och Micaela Unée genomförde en observation på Tempelhof som sitt studentuppdrag i Berlin.

Som en del av vårt studentuppdrag bestämde vi oss för att besöka Tempelhof, en gammal nedlagd flygplats inne i Berlin som delvis användes för att frakta mat och andra nödvändigheter in till Västberlin. En plats som hade kunnat bli en öde betongbunker efter att flygplatsen lades ner men som nu är något helt annat. Vid ingången syns inte så mycket av det gamla flygfältet utan bara ett litet, litet skjul där en person ser ut att sitta och jobba och något som ser ut som en inhägnad swimmingpool. När vi kommer närmare ser vi att den användes som vattenreservoar om något plan skulle börja brinna. Bortanför vattenreservoaren öppnar det äntligen upp sig och vi ser ut över den gamla flygplatsen. Istället för enbart betong breder gräs ut sig, där sitter folk och har picknick, flyger drake och vindsurfar, spelar fotboll eller ber. På den gamla landningsbanan svischar cyklar förbi, både motions- och träningscyklister, folk som lär sig själva eller sina barn att åka rullskridskor eller skateboard och människor som joggar eller kanske bara tar en lugn promenad.

IMG_7803

Tempelhof

Trots det att det är mulet och blåser en del är det ändå ganska mycket folk i rörelse här. Ju längre in på flygfältet vi kommer desto större känns det som att den är och trots att vi kan se bilar och annan trafik i utkanten av parken så är det enda som hörs fågelsång. När vi ser oss omkring ser vi att det står flygplan utplacerade lite här och var, som för att påminna om vad det har varit för plats. Idag är det något helt annat, en park. En plats att ta igen sig på eller att träna på, här finns massor med möjligheter. Det är intressant att se att något som hade kunnat bli en övergiven, övervuxen betongbunker istället har blivit en plats för alla, en plats som staden tagit tillbaka istället för att överge.

– Sandra Andersson, Olivia Sjölén, Micaela Unée

Die_Tempelhofer_Freiheit_-_Ort_fuer_Sport__Freizeit_und_Kultur1

Tempelhof en solig dag. Bild lånad från http://www.berlinunwrapped.com/freedom-field/

Vill du bli kulturanalytiker?
Kulturanalysprogrammet har intag endast vartannat år. Just nu har du möjlighet att söka! Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information:
Kontakta programföreståndaren Bo Nilsson (bo.nilsson@umu.se).

Kulturanalysprogrammet i Berlin

Förra veckan gick Kulturanalysprogrammets utlandsexkursion av stapeln. Förr om åren har vi rest till Edinburgh, Warszawa, Dublin och Berlin. I år reste vi – 25 studenter på termin 4 och tre lärare – tillbaka till Berlin. På programmet stod både gemensamma besök på kulturinstitutioner och individuella studentuppgifter.

Tanken med att åka utanför landets gränser är bland annat att studera olika sätt som man kan arbeta med kulturanalys. Hur arbetar olika institutioner med att hantera och arbeta med kulturarv och hur tänker de kring frågor som har med mångfald och jämställdhet att göra? Studenterna har själva arbetat med att ta fram förslag för de aktiviteter som genomfördes.

IMG_7406

Kulturanalysstudenter i väntan på att Judiska museet ska öppna. På bilden syns även Johan Hallqvist, doktorand i etnologi.

I år besökte vi bland annat Judiska museet. Där fick vi en guidad tur som både beskrev utställningarnas innehåll, syfte och metoder, men som också omfattade hur museets arkitektur högst påtagligt deltar i förmedlandet av känslor och kunskaper.

IMG_7424

Det Judiska museet består av två delar, bilden visar den nyare delen som är ritad av den amerikanske arkitekten Daniel Libeskind. Huskroppen är en lång zick-zack-formad byggnad, ”det ser nästan ut som en orm” som en av studenterna sa. Tanken med denna arkitektur är att skapa en känsla av förvirring och att man är vilse.

IMG_7445

Genomgående i museet finns tomrum som detta eller helt svarta partier. Dessa ska representera det som inte längre finns i den judiska historien, nuet och framtiden. Artefakter, objekt, människor, kultur, allt som förstördes under naziregimen.

IMG_7449

Garten des Exils, Judiska museet, Berlin – en illustration av att tvingas ryckas upp med rötterna och fly till ett nytt land.

Besöket ledde till reflektioner hur andra världskriget och förintelsen också är närvarande utanför museet i olika monument. Särskilt närvarande är kanske de minnesplattor i mässing över offer för förintelsen som placerats bland gatstenen. De kallas för ”Stolpersteine” (”snubbelstenar”) eftersom en del av dem är aningens upphöjda och därmed lätta att snava till på. Men namnet snubbelstenar är talande på flera sätt och dess kanske viktigaste symbolik är att namnet pekar på något som skaver och stör, och som måste få fortsätta skava och störa. Plattorna är en del av vardagen, men de ska inte bli så vardagliga att de blir osynliga. I den bemärkelsen associerar snubbelstensprojektet till Judiska museets sneda och oregelbundna arkitektur som en metod för kunskapsproduktion och förståelse. (Mer om Gunter Demnigs snubbelstensprojekt kan du läsa här: stolpersteine.eu/en/home)

IMG_7635

”Stolpersteine” (”snubbelstenar”) i gatorna utanför de hus där judiska invånare bodde som tvingades fly sina hem, mördades eller deporterades under naziregimen.

IMG_7695

Minnesmärket ”Rosa triangeln” på tunnelbanestationen Nollendorfplatz, minner om de homosexuella som dog under förintelsen. De rosa trianglarna var symbolen för homosexuella i koncentrationslägren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi besökte också Samfundet Magnus Hirschfeldt där medlemmarna enträget försökt samla in stulen och förlorad litteratur och andra efterlämningar av sexologen Magnus Hirschfeldt som levde i exil under naziregimen.

IMG_7618

Besök på Samfundet Magnus Hirschfeldt

Ytterligare några museibesök hanns med. En del besökte Schwules Museum som sägs vara världens första hbtq-museum (det öppnade 1985). Andra besökte Museum für Fotographie, åter andra Medizinhistorisches Museum.

IMG_7633

Bo Nilsson, programföreståndare för Kulturanalysprogrammet, blev en superhjälte på Schwules Museum!

I övrigt genomförde studenterna individuella studentuppdrag. En del gjorde observationer, andra genomförde intervjuer. Tanken med dessa uppdrag är bland annat att öva sig i fältmetoder. Som kulturanalytiker är det viktigt att hela tiden öva sin blick att se och att komma på sätt att skapa kunskap och förståelse! En viktig del av Kulturanalysprogrammet är också att studenterna ska få möjlighet att profilera sig individuellt.

Bland annat intervjuades en ansvarig vid Computerspielemuseum (museet för tv- och dataspel) om synen på kultur, kulturpolitik och hur detta påverkar statliga museibidrag. En student med intresse för hållbarhetsfrågor intervjuade en samordnare vid Haus der Demokratie und Menschenrechte (en plats som samlar organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter under samma tak). Intervjun handlade om hur de arbetar med hållbarhet och hållbar utveckling. Två studenter intervjuade anställda vid Jugendtheaterbüro Berlin, en teater som arbetar brett med kulturevenemang för att främja jämställdhet och mångfald. Andra studenter fördjupande sig i sådant som föll inom deras specifika intresseområden.

Efter arbetstid fanns såklart också tillfälle att njuta av staden Berlin – inte minst vegetarianer och veganer uppskattade restaurangernas utbud!

Vill du bli kulturanalytiker?
Kulturanalysprogrammet har intag endast vartannat år. Just nu har du möjlighet att söka! Gå in på antagning.se och gör en sen anmälan så ses vi till hösten!

För mer information:
Kontakta programföreståndaren Bo Nilsson (bo.nilsson@umu.se).

 

 

Musik och platser

Ju mer ”globaliserad” världen blir och vi kan vara i kontakt med omvärlden, oberoende av var vi är någonstans, desto viktigare tycks det bli att skapa symboler för platser och regioner. Inte minst har musik blivit en arena där centrum-periferi, regionala och lokala identiteter, upplevelsen av unika platser och känslor av att vara ifrån, och komma till, bearbetas.

Det här är frågor som i högsta grad hör hemma inom etnologi. Sedan lång tid har vi etnologer i Umeå samarbete med norska musikforskare och nyligen har Paal Fagerheim och Ove Larsen redigerat en bok med bidrag på norska och svenska: Musikk, folk og landskap:

http://www.orkana.no/index.php/nettbutikk/product/view/2/86

 

Alf Arvidsson skriver om motstånd och vemod som två ”norrländska” känslolägen, och Marika Nordström diskuterar hur ”samisk musik” blivit en ny populärmusikgenre.

Intervju med skaparna bakom podcasten Normer och vardag.

12842475_10208774442218343_65784275_oKulturanalysstudenterna Sandra Andersson, Mathilda Grindefors Sponton, Moa Carlsson Gustafsson och Ella Lepistö har startat podcasten Normer och vardag. Vi bad dem berätta lite mer om podden och vad det tycker om sin utbildning på kulturanalysprogrammet

– Vi valde att starta vår podcast som en del av ett projektarbete vi håller på med just nu på kulturanalysprogrammet. Vi ser podden som ett verktyg för att förklara vad kulturanalys innebär och hur man kan använda sig av det i dagliga livet. Podcast är något väldigt aktuellt just nu och ett intressant medium. Det är en kanal som kan nå ut till väldigt många, men som det bara krävs små medel för att producera.

– De avsnitt vi har inplanerade just nu kommer handla om etnicitet och rasism, klass, synen på sex och samlevnad och till sist funktionsvariation. Vi kommer fortsättningsvis försöka ha med lite olika gäster på olika avsnitt för att få in olika infallsvinklar vi inte har, dels också för att skapa dynamik i samtalen. I förra avsnittet som handlade om manlighet och maskulinitet gästades vi av vår klasskamrat David Näsholm och Bo Nilsson som är programföreståndare på KA-programmet. Sedan vi startade podden så har vi släppt ett avsnitt i veckan, nästa kommer ut på torsdag den 17/3. Alla borde lyssna!

12837362_10208774441058314_733719225_o

Sandra Andersson, Mathilda Grindefors Sponton, Moa Carlsson Gustafsson och Ella Lepistö trivs på kulturanalysprogrammet.

Mathilda berättar att hon studerar kulturanalysprogrammet för att få verktyg att förstå och kanske kunna förändra ojämlikheter i samhället, både lokalt och globalt. Moa valde det eftersom hon alltid har varit intresserad av varför människor handlar, tycker och säger som de gör, och det har följt henne sedan hon var liten så därför kändes det självklart att välja KA när hon väl hittade det. Sandra valde programmet eftersom hon är intresserad av människor och vad som påverkar oss att göra som vi gör, olika strukturer och normer som vi inte alltid tänker på men som finns där hela tiden. Ella valde programmet eftersom det kändes som en salig blandning av många intresseområden invävda i ett program.

– Vi trivs jättebra och det är en jätteintressant utbildning med många olika inslag, både teoretiska och praktiska moment. Lärarna är engagerade, peppande och extremt kunniga, vilket blir motiverande för oss. Det är också många tidigare elever som kommer och föreläser om sina egna erfarenheter efter studierna och vilket också ger oss många alternativ på vart man kan ta vägen efter examen. Det finns alla möjligheter. Det här är ett väldigt brett program med många möjligheter att själv styra sin utbildning och därigenom passar det många, förutsatt att en är intresserad av människor i alla möjliga och omöjliga former. Det kan vara allt ifrån musik, film och teater till strukturer, organisationer, skolor, vård, turism och allt där emellan!

Normer & Vardag – ny kulturanalytisk podd

12743659_1666667460249425_5037118185126803978_nIdag startar den kulturanalytiska podden Normer & Vardag på initiativ av Moa Carlsson Gustafsson, Sandra Andersson, Ella Lepistö och Mathilda Grindefors Sponton som alla är studenter på kulturanalysprogrammet. I podden diskuteras olika fenomen, händelser och liknande ur ett kulturanalytiskt perspektiv.  Första avsnittet går under namnet ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Planen är att podden kommer att sändas varannan vecka. Mer information om podden går att finna på Facebook under namnet Normer & Vardag och på Instagram med namnet @normerochvardag, själva podden finns på iTunes, Podcaster och Podcast Addict om en söker på Normer & Vardag och dessutom på Soundcloud via denna länk.