Synliggörande av queer historia

Under Umeå Europeiska Filmfestival hölls ett samtal om synliggörande av queer historia. Samtalet var en del av programmet ”Making communities: life after the revolution” som Lesbisk Makt gjorde tillsammans med Konstfrämjandet i Västerbotten och Umeå Europeiska Filmfestival.

Hur synliggörs queer historia och varför göra på just det sättet? På vilket sätt kan gestaltning och visuell kommunikation vara politiska verktyg i synliggörandet av queer historia? Med vilka ord, av vem och för vilka återberättas historien?

Moderator för samtalet var Evelina Liliequist, doktorand i etnologi vid Umeå universitet som forskar om betydelsen av sociala medier för hbtq-personer i norra Sverige.

Medverkande:

Elfrida Bergman är kulturanalytiker och normkritisk konsult. Tillsammans med Sara Lindquist driver Elfrida, genom föreningen Lesbisk Makt, projektet Myter och Verkligheter – En Lesbisk Odyssé. Projektet synliggör och utforskar lesbisk historia och nutid i Norrland. (Elfrida är alumn från kulturanalysprogrammet på Umeå universitet, läs och hör mer om kulturanalysprogrammet här: Elfrida om att vara kulturanalytiker)

Anna Linder är verksam som konstnär, curator och kulturproducent. Under åren 2013-2017 var hon konstnärlig forskare vid Akademin Valand i Göteborg med projektet Queera rörliga bilder. Under 2016 initierade Linder The Swedish Archive for Queer Moving Images som en del av hennes forskning och synliggörande av queer historia.

IMG-8507

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi, var moderator för samtalet.

 

Annonser

Matilda Marshalls avhandling prisad

Matilda

Matilda Marshall (bilden), filosofie doktor i etnologi, som disputerade på Umeå universitet i slutet av 2016 med avhandlingen Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagen, har av Måltidsakademien fått pris som årets främsta bok i kategorin doktorsavhandling och andra vetenskapliga publikationer.

Juryns motivering: ”En viktig och aktuell doktorsavhandling som rör hållbarheten i människors vardag. Den belyses genom vår matkonsumtion i Sverige men även globalt. Hållbarheten förhandlas och balanseras av oss varje dag”.

Läs mer om nyheten här: Måltidslitteratur

Vi säger stort grattis till Matilda!

hallbarhet-till-middag

Projektet ”Digitala vårdlandskap” får miljonstöd från Forte

Sex forskningsprojekt vid Umeå universitet får tillsammans 21,5 miljoner kronor från Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Ett av dem är projektet Digitala vårdlandskap som tilldelats 3 030 000 kr. Projektet behandlar svensk e-hälsovård och dess betydelse för äldre patienter på landsbygden. I forskningsgruppen ingår Anna Sofia Lundgren, Anna Johansson, Jens Lindberg och Eric Carlsson.

Läs mer om nyheten här: http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning/umeaforskare-far-miljonstod-fran-forte.cid286677

Vill du studera hur vi lever våra kulturella och sociala liv? Läs etnologi i vår!

vardagsdetektiv etnologi etnologer studera Umeå universitet

Nu är det dags att söka till vårens utbildningar! På Umeå universitet erbjuder vi ett spännande utbud av kurser både på nätet och campus. Hos oss är du välkommen som student oavsett var du bor och vill läsa på distans eller om du vill läsa terminslånga campusplaceradekurser, program eller kortare kurser. Se hela vårt kursutbud här: http://www.kultmed.umu.se/utbildning/kurser/?code=405&amne=Etnologi 

Nytt för vårterminen är bland annat nätkursen Digital etnografi där du som student tränas i att analysera sociala och kulturella sammanhang på internet. Vi startar också nätkursen Mångfald i lärandemiljöer som riktar sig till lärarstudenter, lärare och andra som är intresserade av betydelser av normer kring till exempel kön/genus, sexualitet, klass och etnicitet i lärandemiljöer.

Sista ansökningsdag till vårens kurser är 16 oktober. Välkommen som student hos oss i vår!

Catarina Harjunen gästade etnologseminarium

21458407_1367717943347857_1666471518_o

Catarina Harjunen, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi, presenterade en del av sitt avhandlingsprojekt vid etnologiseminariet den sjunde september. Det empiriska kapitlet går under arbetsnamnet ’He va in påjk såm fria’. Queera läsningar av giftermål mellan människa och väsen i finlandssvenska folksägner. Hon har till detta kapitel valt ut och analyserat elva av åttiosex nedtecknade folksägner i Svenskfinland under tidsperioden 1886 – 1930. Syftet med avhandlingen är att undersöka folksägner där möte sker mellan människa och folkväsen ur ett queer- och kulturanalytiskt perspektiv. Hur skapas vissa bilder av kön, genus och sexualitet i sägnerna? Hur görs manlighet och kvinnlighet? Finns det queera läckage? Catarina menar att det finns en form av varningar i sägnerna som handlar om att människor inte ska ”ge sig i lag med väsen”. Hon tycker sig se att väsenkvinnorna utmanar den mänskliga formen av manlighet och de används som varnande exempel på hur kvinnor inte ska vara: aktiva initiativtagare och fysiskt starka. Män som beblandar sig med väsen görs till svaga i sägnerna och har på så sätt givit upp sin manlighet. Det ska bli spännande att se den färdiga analysen och avhandlingen om något år.

Umeå-etnolog Helena Pettersson invald i en av Sveriges kungliga vetenskapsakademier

I maj 2017 valdes Helena Pettersson in som arbetande akademiledamot i en av Sveriges kungliga vetenskapsakademier, Kungl. Skytteanska Samfundet. Pettersson är docent i etnologi vid inst. för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och forskar bland annat om vetenskapskultur, arbetsmobilitet bland högutbildade och genus.

Efter disputation 2007 arbetade Pettersson mellan 2007-2009 som post-doktoral forskare vid UCLA, Los Angeles, innan hon åter rekryterades till Umeå universitet. 6072486660_647343b429_oFör närvarande arbetar Pettersson med två forskningsprojekt som behandlar mobilitet bland högutbildade inom medicin och humaniora. Projekten finansieras av Marcus & Marianne Wallenberg stiftelse och Vetenskapsrådet.

Kontaktuppgifter: helena.pettersson@kultmed.umu.se

Grattis till kandidatexamen i kulturanalys!

FullSizeRender

Nyexaminerade kandidater i kulturanalys

Ett STORT grattis till den sjunde kullen kulturanalytiker som tagit examen sedan programmet startade 2002! Kulturanalys är en efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden, tidigare alumner jobbar bland annat med jämställdhets- och integrationsfrågor på myndigheter, driver egna företag, jobbar som kulturproducenter och några har gått vidare inom akademin som doktorander och forskare. En bred arbetsmarknad väntar våra nyexaminerade kulturanalytiker och vi önskar er all lycka till i framtiden!

Ny bok: The Politics of Vaccination. A Global History

Vaccination mot olika typer av smittsamma sjukdomar är en av medicinens främsta framgångar. Vaccination har räddat människor från exempelvis smittkoppor, som nu är helt utrotat i världen. Andra exempel där vaccination gjort och gör stor nytta är polio, mässling, difteri, stelkramp, påssjuka, röda hund och andra barnsjukdomar. Det finns också växande efterfrågan på utveckling av många nya vacciner,  t ex mot HIV, malaria eller Ebola. Men vaccinationsframgångarna är inte jämnt fördelade över världen och befolkningar är beroende inte bara av läkemedelsföretagen, utan också av sina respektive regeringars politik. I boken The Politics of Vaccination. A Global History (red. Christine Holmberg, Stuart Blume och Paul Greenough; Manchester University Press, 2017) diskuteras vaccinfrågorna från flera olika perspektiv och från många länder och regioner – Pakistan, Indien, Östeuropa, Sydkorea, Mexico, Nederländerna, Brasilien, Japan, Storbritannien, Nigeria – och Sverige. Medverkande är forskare från folkhälsa, vetenskapsstudier, historia, medicinsk humaniora, sociologi, socialantropologi och praktisk filosofi. Etnologen Britta Lundgren har skrivit det svenska bidraget tillsammans med Martin Holmberg, specialist på infektionssjukdomar. I kapitlet ges en översikt över vaccinationernas historia i Sverige med särskild inriktning på influensavacciner. Den senaste pandemin, den s k svininfluensan, tar en särskild plats i kapitlet. Massvaccinationen som utfördes under pandemin har inneburit ett brott i den tidigare så framgångsfyllda svenska vaccinationshistorien, eftersom vaccinet visade sig skapa en svår biverkning hos barn och unga, nämligen narkolepsi. I bokens efterord, av William Muraskin, förs en intressant diskussion om hur en global politik som strävar efter total  utrotning av vissa sjukdomar, t ex polio, kan underminera fattiga nationers arbete med att ta itu med mera närliggande och svårare medicinska hot, t ex tropiska sjukdomar, svält eller barnadödlighet. Diskussionen är viktig eftersom den sätter fingret på maktfrågor och globala orättvisor.

vaccinbok

Bokens omslag är en vacker fresco-målning av Diego Rivera ”Vaccination Panel” målad 1932-33, från ”North Wall of the ’Detroit Industry’ frescoes”.

Etnologi och kulturentreprenörskap

I Umeå ingår sedan något år tillbaka etnologi som obligatoriskt första år på programmet för kulturentreprenörskap. En poäng med det är att studenter som utbildar sig för att arbeta inom kulturlivet i snävare bemärkelse – skapa kulturevent, festivaler, utställningar med mera, med konstarter som musik, teater, film, dans och litteratur som tunga områden – får möte etnologins bredare kulturbegrepp där frågor om identiteter, värderingar, gruppgemenskap och skillnader är centrala. För att skapa evenemang som ska samla människor är det viktigt att tänka över frågor som vilka ska komma, vad har de gemensamt, vilka berättelser angår dem, hur fungerar kollektiva symboler och hur är publika fester och ceremonier uppbyggda? Sådana frågor, som gör sambanden mellan människors vardagsliv och fest och starka upplevelser synliga, är viktiga i etnologisk kulturanalys.