Ny bok: The Politics of Vaccination. A Global History

Vaccination mot olika typer av smittsamma sjukdomar är en av medicinens främsta framgångar. Vaccination har räddat människor från exempelvis smittkoppor, som nu är helt utrotat i världen. Andra exempel där vaccination gjort och gör stor nytta är polio, mässling, difteri, stelkramp, påssjuka, röda hund och andra barnsjukdomar. Det finns också växande efterfrågan på utveckling av många nya vacciner,  t ex mot HIV, malaria eller Ebola. Men vaccinationsframgångarna är inte jämnt fördelade över världen och befolkningar är beroende inte bara av läkemedelsföretagen, utan också av sina respektive regeringars politik. I boken The Politics of Vaccination. A Global History (red. Christine Holmberg, Stuart Blume och Paul Greenough; Manchester University Press, 2017) diskuteras vaccinfrågorna från flera olika perspektiv och från många länder och regioner – Pakistan, Indien, Östeuropa, Sydkorea, Mexico, Nederländerna, Brasilien, Japan, Storbritannien, Nigeria – och Sverige. Medverkande är forskare från folkhälsa, vetenskapsstudier, historia, medicinsk humaniora, sociologi, socialantropologi och praktisk filosofi. Etnologen Britta Lundgren har skrivit det svenska bidraget tillsammans med Martin Holmberg, specialist på infektionssjukdomar. I kapitlet ges en översikt över vaccinationernas historia i Sverige med särskild inriktning på influensavacciner. Den senaste pandemin, den s k svininfluensan, tar en särskild plats i kapitlet. Massvaccinationen som utfördes under pandemin har inneburit ett brott i den tidigare så framgångsfyllda svenska vaccinationshistorien, eftersom vaccinet visade sig skapa en svår biverkning hos barn och unga, nämligen narkolepsi. I bokens efterord, av William Muraskin, förs en intressant diskussion om hur en global politik som strävar efter total  utrotning av vissa sjukdomar, t ex polio, kan underminera fattiga nationers arbete med att ta itu med mera närliggande och svårare medicinska hot, t ex tropiska sjukdomar, svält eller barnadödlighet. Diskussionen är viktig eftersom den sätter fingret på maktfrågor och globala orättvisor.

vaccinbok

Bokens omslag är en vacker fresco-målning av Diego Rivera ”Vaccination Panel” målad 1932-33, från ”North Wall of the ’Detroit Industry’ frescoes”.

Etnologi och kulturentreprenörskap

I Umeå ingår sedan något år tillbaka etnologi som obligatoriskt första år på programmet för kulturentreprenörskap. En poäng med det är att studenter som utbildar sig för att arbeta inom kulturlivet i snävare bemärkelse – skapa kulturevent, festivaler, utställningar med mera, med konstarter som musik, teater, film, dans och litteratur som tunga områden – får möte etnologins bredare kulturbegrepp där frågor om identiteter, värderingar, gruppgemenskap och skillnader är centrala. För att skapa evenemang som ska samla människor är det viktigt att tänka över frågor som vilka ska komma, vad har de gemensamt, vilka berättelser angår dem, hur fungerar kollektiva symboler och hur är publika fester och ceremonier uppbyggda? Sådana frågor, som gör sambanden mellan människors vardagsliv och fest och starka upplevelser synliga, är viktiga i etnologisk kulturanalys.

Läs etnologi i höst!

Etnologi är ett ämne som går ut på att förstå samhället ur ett kulturperspektiv, det vill säga att ta utgångspunkt i människors erfarenheter, värderingar och idéer.

Samspelet mellan kultur och identitet är viktigt för att förstå hur t ex kön, etnicitet, klass, religion och ålder blir betydelsefullt i tillvaron. Kunskaper i etnologi är viktiga för att kunna ifrågasätta fördomar och vända upp och ned på det som uppfattas som normalt och självklart.

Etnologiska arbetssätt kan vara att intervjua människor, delta i deras dagliga liv och försöka komma nära deras sätt att tänka, men också att analysera massmediala budskap.

Vad jobbar en etnolog med? Etnologiska kunskaper efterfrågas i jobb som utredare, handläggare och projektledare, speciellt de som handlar om kulturskillnader, jämställdhet, barn och ungdom, fritid, kultur och turism. Etnologi ingår i Kulturentreprenörsprogrammet, och du kan dessutom använda etnologi som bas för de mer yrkesinriktade programmen i kulturanalys och museologi samt i biblioteks- och informationsvetenskap.

Dessa kurser i etnologi kan du läsa under hösten:  http://www.kultmed.umu.se/utbildning/kurser/?code=ET1

Ansök senast 18 april på antagning.se för utbildningar med start hösten 2017!

Välkommen!

Boksläpp: Samisk kamp. Kulturförmedling och rättviserörelse

samisk kamp.png
Välkommen till boksläpp torsdag den 9 mars 14.00 på Bio Abelli, Västerbottens Länsmuseum! Författarna presenterar sin antologi Samisk kamp. Kulturförmedling och rättviserörelse (red. Coppelie Cocq och Marianne Liliequist, h:ströms förlag).

Hotet om en gruvboom har lett till en mobilisering och blåst nytt liv i samisk aktivism, med kampen om Gállok 2013 som en milstolpe. Denna antologi fokuserar på identitetsfrågor och maktförhållanden i samtiden, på den kraft, de individuella och kollektiva strategier och det engagemang som finns i Sápmi idag. Den tar upp de olika former av motstånd som kommer till uttryck på Internet, i konsten och i populärmusiken, men även hur protesterna har behandlats i media.  Boken behandlar också de framgångsrika initiativ för revitalisering av samisk kultur som pågår, där språket, renskötseln, hantverket, dräkten och maten är starka symboler för det samiska. Författarna är: Kristina Belancic, Coppélie Cocq, Rebecca Lawrence, Marianne Liliequist, Eva Lindgren, Marika Nordström, Hanna Outakoski, Moa Sandström, Kristina Sehlin MacNeil, Krister Stoor, Charlotta Svonni, Angelika Sjöstedt Landén, Kirk Sullivan, Asbjørg Westum

Ny avhandling om extraktivt våld på urfolks marker

2017-01-27-10-08-14

Kristina Sehlin MacNeil

Idag har Kristina Sehlin MacNeil genomfört den akademiska traditionen att ”spika” sin avhandling. Detta betyder dels att boken fysiskt spikades upp på universitetsbiblioteket och att den nu är offentlig inför den stundande disputationen. Hennes avhandling bär namnet Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries (svensk titel: Extraktivt våld på urfolks marker: Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolk i Sverige och Australien).

Abstract på svenska och engelska samt hela avhandlingen för nedladdning finns nu i DiVA.

Disputationen äger rum fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Florian Stammler, Arctic Centre, University, of Lapland. Varmt välkomna!

Disputationer i etnologi

Gott nytt år!

hallbarhet-till-middag

Hållbarhet till middag (Symposion)

Det etnologiska året här i Umeå börjar med två disputationer. Fredagen den trettonde (!) januari försvarar Matilda Marshall sin avhandling Hållbarhet till middag: En etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras. (Läs abstract här.) Opponent är docent Magdalena Petersson McIntyre, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Disputationsakten äger rum klockan 10.00 i hörsal F i Humanisthuset.

Kristina Sehlin MacNeil disputerar fredagen den 17 februari klockan 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Hennes avhandling bär titeln Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries. Opponent är Florian Stammler, Research Professor, Arctic Anthropology, Arctic Centre, University, of Lapland.

Varmt välkomna!

Kulturella perspektiv på högutbildades mobilitet

2016-12-19-16-18-09

Kulturella Perspektiv nr 3-4 2016.

Ett nytt nummer av Kulturella Perspektiv har anlänt från tryckpressarna. Nummer 3-4 2016 har temat Kulturella perspektiv på högutbildades mobilitet. Temat kommer från en panel på 33:e etnologiska och folkloristiska kongressen i Köpenhamn 2015. Temats artikelbidrag är författade av Magnus Öhlander (SU), Katarzyna Wolanik Boström (UmU), Helena Pettersson (UmU), Lisa Wiklund (SU och GU), Jenny Ingridsdotter (SH) och Anna Rådström (UmU).

Två etnologer vid Umeå universitet bidrar även med två kortare texter. Evelina Liliequist har läst Våldets kön: Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser (Gabriella Nilsson och Inger Lövkrona 2015) och Roger Jacobsson har läst Frtiz von Dardel: Han som tecknade sitt liv Angela Rundquist 2016).

Vi passar även på att gratulera Kulturella Perspektiv till 25-årsjubileet! Läs mer om tidskriften på institutionens hemsida.

Etnologidoktorand tilldelad Nobel Pride Award

IMG_8071

Evelina Liliequist

Evelina Liliequist, doktorand i etnologi har tilldelats Nobel Pride Award för sin artikel ”De försvinner nästan. När de blir äldre, alltså.” (2012) samt ett mångårigt engagemang i hbtq-frågor. Prisutdelare är Spectrum Umeå (lokalavdelning av Sveriges förenade hbtq-studenter).

Även kollegan Josefine Wälivaara, doktor i Drama teater film, tilldelades pris för sin avhandling Dreams of a Subversive Future: Sexuality, (Hetero)normativity, and Queer Potential in Science Fiction Film and Television. Elfrida Bergman, alumn från Kulturanalysprogrammet, fick pris för projektet Queering Sápmi.

Grattis Evelina, Josefine och Elfrida!

Ny bok: Musik, ritual och plats

arvidsson-musik-ritual-och-plats

Musik, ritual och plats av Alf Arvidsson.

Lagom till jul har Alf Arvidsson släppt en ny bok med titeln Musik, ritual och plats: Lokal tillhörighet i Holmsund under 1980-talet. Boken är utgiven av Umeå universitet i skriftserien Etnologiska skrifter.

”Kan musik skapa lokal gemenskap? Vilken plats har musik i lokala ceremonier och högtider? Hur väljer musiker vad de ska spela? Vilken musik passar till en given situation? Vad krävs av en konferencier? Kan musik ge en liten ort plats i massmedierna? I denna studie analyseras hur lokala musiker och andra offentliga personer bidrog till det offentliga livet och lokal identitet i Holmsund under 1980-talet. Den är också ett bidrag till diskussionen om dokumentation och insamlingsprinciper inom kulturarvsområdet.”